04122024Huvudnyheter:
Senaste kommentarer

Fannie och Freddie

Så kom då det besked som vi väntat på. Henry Paulsen, USAs finansminister meddelade att regeringen i praktiken tar över de två krisdrabbade bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac.

Tillsammans står de för strax under häften av utlåningen på 12 trillioner dollar på USAs bolånemarknad. I hastigheten räddade Paulsen också en krisdrabbad Califonisk bank.
Detta bara någon månad efter att banken Bears & Stearns räddats genom staten.
Ett av de tunga argumenten för att rädda bankerna är spridningseffekterna. Allt för många instutioner äger skuldebrev som Fannie Mae och Freddie Mac har sålt på den internationella marknaden. Om skuldebreven skulle bli värdelösa eller näst intill skulle effekterna bli enorma.
Paulson skriver i sitt pressmeddelande att:
1. Staten kortsiktigt ställer likviditet till förfogande för bankerna.
2. Amerikanska staten kommer att köpa en del av de två bankerna för att säkra att de får tillgång till kapital.
3. Ökar de övervakande myndigheternas befogenheter och ställer i utsikt skärpt lagstiftning.
Vad som inte sägs, men som ligger bakom är inhemskt. Regeringen vill inte ha en kollaps på bostadsmarknaden. Ansvaret staten tar över är gigantiskt: mellan 5-5,5 trillioner dollar (då har vi inte tagit hänsyn till att det finns tillgångar också).
Så fort beslutet blev publicerat började konservativa och liberala debattörer kritisera beslutet från ideologiska utgångspunkter. De har säkert rätt. Bush kommer i sitt eftermäle att bli den konservative president som ökade underskottet i statens balanser och dessutom i praktiken förstatligade lånemarknaden. Hans tal om en stat med litet inflytande blir i praktiken tvärt om.
Orsakerna till att krisen har inträffat är många. En viktig är att marknaderna fått utveckla så komplexa finansiella instrument som det är nästan omöjligt att uppskatta effekterna av och riskerna med. I kombination med detta har de nya instrumenten effektivt distribuerats över i stort sett hela världen. 
En av orsakerna till kreativiteten är att grunden i den Amerikanska finansiella lagstiftningen är i huvudsak föråldrad. Å andra sidan finns Sarbanes-Oxley lagstiftningen som tillkom 2002 för att stävja det finansiellt röveriet. Den lagen har gjort det oerhört komplicerat och dyrt att driva börsnoterade företag. Kombinationen av detta och annat har gjort att USA har mist sina konkurrensfördelar som finansiellt centrum. Det är numera London.
I tillägg kan vi säga att USA är en av världens största låntagare och resten av världen måste gilla beslutet också. Annars skjuter de Amerikanska räntorna i höjden om inga utländska instutitioner vill köpa Amerikanska statsskulder.
En av förklaringarna till att räddningsoperationen måste till nu är att man inte i tid har anpassat förutsättningarna för marknaden så att USA har kunnat bibehålla sin konkurrenskraft som finansiellt centrum. Lagstiftningen har heller inte satt tydliga gränser. I denna gråzon har det uppkommit mängder av god (och mindre god) kreativitet som vi nu får se effekterna av.
Vi får hoppas att detta blir startskottet för en grundläggande reformering av den finansiella lagstiftningen i USA.
Händelsena kommer att påskynda förflyttningen tyngdpunkten från USA till de nya finansiella centra som ligger öster ut som till exempel Dubai. Förtroendet för Euron stärkts. Allt medan förtroendet för Dollarn allt mer försvagas. Fokus i världsekonomin ligger allt mer någonstans mellan Ryssland, Kina och Indien. Därmed inte sagt att världen blir tryggare.

Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar