04122024Huvudnyheter:
Senaste kommentarer

USAs strukturella utmaningar

Vad är det som  händer med USA? 

Många talar om att USA är på väg in i en lågkonjunktur. Man kan undra om det är en korrekt beskrivning. Mycket talar för att det i stället är fråga om en strukturkris.
Landet har varit duktigt på att anpassa sig på många områden, men nu verkar oviljan att hantera några grundläggande strukturproblem ställa till det.
Först, sjukförsäkringsproblemet. 
2006 kostade sjukförsäkringarna i USA 2 trillioner dollar en ökning med 6,7% från året innan. Kostnaden motsvarar 15% av BNP eller 7.026 dollar per person eller ca 42.000 kronor per person. Med stigande åldrar i även USA, läkare som riskerar att stämmas för de behandlingar och storföretag som nästan går under på grund av sjukvårdsförsäkringarna måste detta system reformeras. Redan Hillary Clinton försökte under sin mans första presidentperiod. Problemen är nu så stora att de brottar ned  flera av de allra största amerikanska företagen på knä, framförallt bilföretagen.
Sedan har vi underskottet i statens budget.
Det är i år beräknat till  cirka 400 miljarder dollar. När Bush tillträdde var det ett överskott med 182 miljarder dollar
Lägg därtill den Amerikanska statens skuldsättning. 
Den var i april i år cirka 37% av BNP motsvarande 9,5 trillioner dollar eller 31.500 dollar per Amerikan. 25% av dessa skulder ägs av utländska intressen. En siffra som har fördubblats sedan 1988. 
Största ägare av dessa skulder är Japan med 592 miljarder dollar och Kina med 502 miljarder dollar och sen följer Storbritannien med 253 miljarder dollar. 
Intressant är att oljeexportörer står för 153 miljarder och därefter följer Brasilien med 149, 5 miljarder dollar. (Allt enligt Wikipedia)
Lägger man till den ofinansierade delen av sjukförsäkringarna, socialt skyddsnät etc. ökar skuldsättningen till 59,1 trillioner dollar.
Den totala skuldsättningen däremot låg på cirka 61% av BNP, vilket gör USA till land nummer 25 i skuldsättningsligan i världen.
Föråldrad lagstiftning inom den finansiella sektorn försämrar konkurrenskraften ytterligare.
Precis som en del andra länder har USA stora subventioner till sina bönder. Det försämrar också konkurrenskraften. Bidragen till bönderna låg 2006 på 19 miljarder dollar. USA är i många stycken mindre frihandelsvänligt än vad man kan tro
Konkurrenskraften och produktiviteten är högre i Asien.  Kostnadsläget är lägre i Asien.
Att man som i dag gör skyller det dåliga läget i USAs ekonomi på de Asiatiska länderna kommer inte att förändra något.
Till detta kommer en utrikespolitik präglad av neokonservativa intressen som kostar stora pengar och inte förbättrar USAs konkurrenskraft.
Vad gäller beslutsfattande i kongressen och representanthuset blir det mindre effektivt med de lobbinggrupper som utövar stort inflytande på lagstiftningsarbetet. Särintressen styr allt oftare än nationens bästa. Även här krävs reformer för att öka effektiviteten.
USA har haft en fenomenal förmåga att anpassa sig historiskt och detta har man gjort gång på gång. Länder som Japan, Tyskland och Spanien har underlåtit att göra något åt sina strukturella problem. Därför har de halkat efter. 
Nu återstår de att se om en ny amerikansk president gör något åt strukturproblemen i ekonomin. Då har USA en stor chans att återta initiativet. 
En sak står i vart fall klar handelshinder är i vart fall inte lösningen.
 

Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar