02262021Huvudnyheter:

En författningsdomstol är en bra början

Opassande tar upp frågan om  Sverige behöver en författningsdomstol.

 Sverige har inte ett yttersta skydd för medborgarna om politikerna stiftar lagar som bryter mot grundlagarna. Effekten blir att de som är missnöjda med lagar eller tycker att de strider mot grundlagarna överklagar lagstiftningen till Europadomstolen eller till EG domstolen. Argumentation är då att lagstiftningen strider mot Europakonventionen mot mänskliga rättigheter eller mot EU fördraget. Dessa processer är mycket långvariga. Det är inte säkert att Sverige följer utslagen blixtsnabbt heller.
En annan frågeställning som hänger i hop med detta är om ett lagförslag har legitimitet hos väljarna. Det tar Scabernestor och Lars-Erik upp i en bloggpost. 

Författningsdomstolen skulle kunna vara en yttersta möjlighet att få medborgarnas rätt prövad gentemot politikernas lag. Sannolikt skulle en författningsdomstol också avskräcka från att försöka införa lagstiftning som inte upplevs som legitim av väljarna. Domstolen kan också pröva om hur lagstiftningsprocessen gått till. 
Är själva processen förenlig med grundlagarna. Är det till exempel korrekt att FRAs generaldirektör sitter på flera stolar. Är det förenligt med grundlagarna att han debatterar som han gör i tidningar och tillrättavisar politiker som har en annan uppfattning än han själv. 
Mina moderata karameller för ett sådant resonemang.
USA har sin författningsdomstol i form av högsta domstolen. Tyskland har en författningsdomstol, kallat Verfassungsschutz. 
Idén bakom är en författningsdomstol är en maktdelningsprincip. En tredelning av samhällsmakten ska garantera ett rättvist samhälle. De tre makterna är enligt Montesquieu (1689-1755): den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten.
Ofta finns också i det här tankegodset en sanktionsmöjlighet mot de som bryter mot grundlagarna. Detta brukar ofta kallas för en riksrätt. I Sverige avskaffades riksrätten 1975. 
En del av dess funktioner är överförda till högsta domstolen.
Det har från tid till annan förts diskussioner om Sverige skulle införa en författningsdomstol. Hittills har det inte skett. Personligen tror jag att en författningsdomstol skulle vara mycket värdefullt. Den skulle skapa en nödvändig tröghet för att hindra tveksam lagstiftning. Den enda skyddsmekanism vi har i dag är den förhandsgranskning lagrådet gör av nya lagar. Där ser vi allt oftare att den är för ytlig.
Tyvärr tror jag inte att det räcker med en författningsdomstol. Det krävs dessutom att yttrandefriheten och tryckfriheten på nätet grundlagsskyddas uttryckligen. 
Som det är nu är den underförstådd. Det krävs att den skrivs in yttrandefrihetsgrundlagen och regeringsformens andra kapitel.  Kombinationen av förtydligade grundlagar och en författningsdomstol skulle radikalt stärka rättssäkerheten. 
Då skulle lagförslag à la FRA lagen aldrig kunna förverkligas.

Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar