Då var det dags för opinionsundersökning igen, rapporterar DN, länk.
Avståndet mellan regering och opposition är i stort sett oförändrat jämfört med för en månad sedan. Oppositionen får denna månad 49,6% mot regeringens 46%. Förra måndan var siffrorna 50,1 mot 46,1. Inga stora förändringar alltså. Miljöpartiet går något nedåt precis som socialdemokraterna.
Jag har spekulerat om förklaringarna i flera tidigare bloggposter.
Därför tänkte jag nu komma med konkreta råd från coachen:
Socialdemokraterna: En tyst Mona Sahlin samlar röster. I annat fall kan det vara klokt att byta ut henne så fot som möjligt. Partiet måste distansera sig från Bonus-Wanja.
Det börjar bli dags för en helt ny generation politiker att ta över. I annat fall lär man inte komma till maktens köttgrytor.
Vänstern: En fortsatt populistisk politik med fokus på vänstersossar är framgångsrik.
Miljöpartiet: Partiet måste skapa ett avstånd till socialdemokraterna, annars äts man upp. Man lever farligt genom att släppa symbolfrågorna inom miljöpolitiken.
Moderaterna: Mer av radarparet Fredrik och Anders. Ansvar och kris är mantrat. Det går hem. Ett kritiska markeringar mot näringslivet lockar ”högersåssar”. Fokus på storstad och våga släppa landsbygden är klokt.
Folkpartiet: Johan ”batong” Pehrsson är ingen röstmagnet. Positioneringen som batongparti inom kriminalvård, skola och upphovsrätt är en farlig väg.
Det börjar bli dags att hitta en post utanför regeringen. Jan Björklund ligger illa till. Det är dags att låta en kvinnlig liberal träda fram i rampljuset.
Kristdemokraterna: Partiet får igenom mycket av sin politik, men lyckas inte få belöning för detta hos väljarna. Nu senast är det äktenskapsfrågan. Där kommer det bli som kristdemokraterna vill, själva äktenskapet blir helt sekulariserat. Däremot blir bröllopet blir en cermoni som kan utformas som man vill.
Kristdemokraterna måste hitta sätt att marknadsföra och paketera sin framgångar.
Centern: Partiet har stor potential, men måste lägga in en charmoffensiv mot liberala yngre väljare i storstad. Förslag som förverkligas krävs för att få sympatisörer från soffan till valurnan. Retoriken måste stärkas upp med resultat. Upphovsrätt, personlig integritet, arbetsrätt och reformering av skattesystemet är nyckelord.
