12092024Huvudnyheter:
Senaste kommentarer

Ett test för Världens politiker

Bloggen har varit orolig för utvecklingen med starka subventioner och för mycket stöd till att mildra finanskrisen. Vi har tidigare skrivit kritiskt om detta.

Nu kommer nästa förtroendekris som ett resultat av bland annat dessa starka stimulanser. Frågan som skapar krisen är: Kommer staterna att klara av sina åtaganden, länk?

Den kris som vi ser i Grekland är inte en enskild företeelse. Det är början på ett marathonlopp. För att använda tidningen the economists ord i en artikel i förra veckan: it´s a test…, länk.

Budgetunderskotten ligger genomsnittligt på höga nivåer. I EU är genomsnittet för närvarande 8,3%. Denna siffra kommer att stiga under året. Sannolikt kommer siffran att landa på mellan 9-10%. Med dessa stora underskot gör att det inte finns eller finns mycket begränsat utrymme för att hantera framtida turbulens. Mycket av krutet är bränt för tidigt. Detta och inte marknaderna själva skapar risk för en så kallad double-dip.
Just nu är det Grekland som är i fokus, länk. Greklands budgetunderskott är 12,7% Det är en historiskt dåligt skött ekonomi. Nästa oroshärd är Spanien. Här ser vi effekter av en byggbubbla och oförmåga att rätta till strukturproblem. Dessutom har man närmast två parallella arbetsmarknader. Underskottet är där 11,2%.
Gordon Brown eller Blixt Gordons insatser i Storbritannien har kostat på. Sannolikt kommer hans eftermäle att bli mycket dåligt efter den ansvarslösa politik han fört. Nu löper man en överhängande risk att få ett budgetunderskott på 12,6%.
Det andra perspektivet är ofinansierade framtida statliga åtaganden. Här ligger genomsnittet i EU på 434% av BNP. Här är de stora oroshärdarna Polen, Slovakien och Grekland. Detta är relativt små ekonomier.
Bland de större med stora ofinansierade framtida åtagandes finns Frankrike med 549% av BNP. USAs skuldsättning på 510% av BNP som dessutom ökar är verkligt oroande. Som jämförelse kan nämnas att Sverige ligger strax under EU genomsnittet. Siffran är 431%.
Just nu finns det all anledning att vara tacksam för att Sverige inte är med i Eurosamarbetet. De som skeptiker som Paul Krugman varnade för vad gäller Euron har slagit in. Med ett fint uttryck talar man om risken för assymetriska effekter har inträffat.
Nästa stora frestelse efter stimulanspolitiken för regeringarna är att ta till sedelpressarna. Med de statsfinansiella lägen som nu är den frestelsen mycket stor.
Sannolikt kommer inflationen inom de närmaste åren att passera 5% strecket. Till stor del är det relaterat till allt för vidlyftig finans och stödpolitik i krisens början.
Det finns anledning att hålla fast vid den lilla starka staten, än att falla till föga för den stora svaga staten.

Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar