10122024Huvudnyheter:
Senaste kommentarer

Att tänka fritt är stort, men att tänka rätt är större


För någon vecka sedan hade jag anledning att vandra in genom porten till Aulan i Uppsala Universitet. Skälet var att jag skulle bevista en doktorsdisputation.


Jag såg de klassiska orden: ”att tänka fritt är stort, men att tänka rätt är större”. Thomas Thorilds devis från 1794 känns i förstone provocerande. Man kan lätt tänka i termerna att tänka politiskt korrekt. I själva verket kräver citatet en forskningsinsats. Det krävs att jag gör en inre resa för att förstå begreppet.


Den som sannolikt kommer närmast i uttolkning av begreppet är spåkvetaren Pelle Holm, känd för böckerna Ordspråk och talesätt och Bevingade ord. Han menar att sentensen är en uppmaning att tänka logiskt och följdriktigt. Genom detta fångar uttrycket kärnan i det vetenskapligt förhållningssättet. Då blir det inte bara begripligt, då blir det ett uttryck för stor klokskap.

När man betraktar Thorilds liv så ser man att han inte var en opportunist. Han visste vad det innebar att ta konsekvenserna av att ha civilkurage. Denne man fick för sitt pläderande för tryckfrihet plikta med landsförvisning under fyra år med start 1793. Sedan valde denne man att inte återvända efter att straffet var avtjänat. Han dog i Greifswald 1808.

Om man studerar uppslagverket wikipedia kommer en anna sida av honom fram, nämligen jämlikhetsivraren.

”Thorild väckte bland annat uppseende genom sin skrift Om kvinnokönets naturliga höghet, 1793, där han för fram sin idé om jämlikhet mellan könen; han uppmärksammade att män betraktades som personer först, och som män, det vill säga sexuella varelser/könsvarelser, i andra hand, medan kvinnor sågs som enbart kön och sällan som personer, och ansåg att det var lika fel att betrakta kvinnor enbart ”i egenskap som en HON” som det skulle vara att betrakta män enbart i egenskap av en HAN.”

Han myntade begreppet om att tänka fritt och stort 1794, men det var först 1887 som hans ord hamnade ovanför ingången till Aulan.

När jag bevistade doktorsdisputationen var det en gammal man som gjorde sitt examensprov till akademin. Han var 74 år. Denne man kunde sina citat och dess innebörd.


I dag är det många som slänger sig med sentenser och citat. Ibland bryr de som använder sig av dessa inte ens om att kontrollera att de är korrekt återgivna. Det är trist. Då förs inte historiens klokskap vidare. Då hamnar vi i en sort kvasiintellektualism.


I dessa dagar då forskningen kommer i fokus är det viktigt att vi vet vad vi talar om och förstår innebörden av vad vi talar om.


Andra bloggar: Anna Troberg,


Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar