04142024Huvudnyheter:
Senaste kommentarer

Herr ordföranden och kulturskribenten Håkan Juholt

Socialdemokraternas ordförande herr Håkan Juholt har recenserat musikalen ”les Miserables” på det som numera kallas Malmö Opera, länk. Det sker den 16 september samma dag som herr Juholt har födelsedag. Hans födelsedag sammanfaller datummässigt med starten på talkshown dr Phil.

Denne dr Phil har fått arbeta med många personer som lider av personlighetsstörningen narcissism.


I uppslagsverket wikipedia står det så här om detta, länk: ”Narcissism är en individs självupptagenhet, självförhärligande och överdrivna tro på den egna förmågan.

Termen kommer från namnet på den grekiska mytologiska figuren Narcissus, en vacker yngling som blev förälskad i sin spegelbild när han såg den för första gången i en källa.

Sigmund Freud använde termen för att beteckna en tidig fas i personlighetens utveckling. Narcissism har också traditionellt inom psykiatrin bedömts som ett sjukligt tillstånd, en narcissistisk personlighetsstörning och finns fortfarande upptagen såsom ett sådant i den år 2000 utgivna upplagan av de amerikanska psykiatrikernas förbunds standardverk Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV-TR).”

På något annat sätt är det väl svårt att tolka herr Juholts konstaterande om de två viktiga händelserna mellan 1862 och 1962. Den första är utgivandet av Victor Hugos: ”samhällets olycksbarn och den andra herr Juholts egen födelse.


En liten detalj som Juholt förbigår är musiken till ”les Miserables”. Den är skriven av Claude-Michel Schönberg och Alain Boublil. Först sattes musikalen upp i Frankrike. Det blir ingen stor succé.

Efter att han omarbetats rejält får den nypremiär i London 1985. Först spelas den på Barbican arts sedan flyttas den till West End. År 2006 har den spelats 9.000 gånger och spelas fortfarande för närmast fullsatta hus.


I motsats till herr Juholt som enbart ser valfrihetsfaran är det säkert andra som ser existentiella och etiska dimensioner i musikalen. Om Juholt hade läst på hade han också insett att det finns en skillnad mellan äkta valfrihet och schimär valfrihet. Under de hundra åren som gått mellan det att Victor Hugo skrev den litterära förlagan och herr Juholts födelse har det inte skapats speciellt mycket äkta valfrihet i det franska samhället. I stället styr en stark stat öppet och i det fördolda. Det är en annan dimension.

Man kan inte annat än hålla med Johan Ingerö, länk när han på ledarplats kommenterar inhoppet: ”Juholts halsbrytande jämförelser avslöjar dock främst en annan sorts fattigdom, nämligen fattigdomen hos den som levt så länge i partipolitiken att han inte längre förmår skilja verklig vardag från politisk plattityd.”

Här kommer en annan dimension av musikalen, nämligen drömmen och dess betydelse.

Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar