07252024Huvudnyheter:
Senaste kommentarer

Tillväxtverket skapar tillväxt på sitt eget sätt

Tillväxt har blivit ett modeord. Hållbar tillväxt ännu mera inne. 
Vad tillväxtbegreppet innebär är mera oklart. I vart fall i den offentliga debatten. 
I valet mellan ingen, låg eller hög tillväxt är det självklart att välja det senare. 
Samtidigt blir det ganska meningslöst att gång på gång upprepa det självklara. 
-Samhället behöver tillväxt. Den sunda tillväxten skapas av näringslivets aktörer, av entreprenörerna. Även detta borde vara en självklarhet. 

Trots alla dessa självklarheter har Sverige inrättat ett tillväxtverk.

Enligt den författning, länk som styr verket är dess uppgift: ”att utveckla och genomföra insatser som främjar entreprenörskap, ökad konkurrenskraft och tillväxt i företag, samt utvecklingskraft i alla delar av landet, med stärkt nationell, regional och lokal konkurrenskraft.”

Den 1 april 2009 bildades verket. Man fick uppgifter från Nutek (Verket för näringslivsutveckling), Glesbygdsverket och lite grand från konsumentverket. Till generaldirektör utsåg regeringen Christina Lugnet redan 2008, länk. Vad hon visste om tillväxt är mer höljt i dunkel. 

Någon erfarenhet av privata näringslivet har hon heller inte. Däremot hade hon 29 års erfarenhet som anställd i Haparanda kommun. 

Det man visste om Christian Lugnet var att hon är en hejare på att representera. I vart fall om  man får tro hennes tidigare chef kommunalrådet i Haparanda Sven-Erik Bucht. Han beskrev henne med orden: ”du är duktig på representation. Inte konstigt att de utser dig till generaldirektör.”


Tillväxt innebär inte att BNP ska öka genom att restaurangnotorna når nya höjder i den interna representation. 7,5 miljoner är ett närmast astronomiskt belopp, för ett år. 16 miljoner kronor på två år kan bara vara fel. 

Intern representation ska i princip inte finnas inom den statliga administrationen.

Fru Lugnet stora misstag i samband med avslöjandena om den famösa middagen på Grand Hotel i Stockholm var att först försvara middagen. Hon menade först ”att det inte gick att finna något billigare ställe” att ha personalmiddagen på. 

Det visar att Christina Lugnet inte var mogen uppgiften. 
Hon borde redan här gjort en så kallad pudel. Nu vände den numera tidigare generaldirektören på klacken först när hon var ensam att försvara misstaget, länk. Det blev hennes fall.

Det stora misstaget var egentligen inte den interna vansinnesrepresentationen. 

Det var själva beslutet att utse Lugnet till generaldirektör. Hon saknade kompetensen för att kunna göra ett bra jobb. Ansvaret för utnämningen får vila tungt på Maud Olofsson och hennes dåvarande regeringskollegor.

Annie Lööf har gjort rätt. Hon gav Lugnet sparken. Det visar på integritet hos Lööf.

Vi får hoppas att näste generaldirektör i Tillväxtverket har bättre kvalifikationer och bakgrund för jobbet.

Ett viktigt fokus måste vara att ge Svenska företag samma förutsättningar som i resten av EU. Det innebär bland annat att bekämpa osunda dolda och offentliga statssubventioner i södra Europa. 
Så som läget ser ut just nu börjar det bli dags med en Svensk industripolitik. Annars riskerar Sverige stora industriella värden. 

Fotnot: Sveriges BNP uppgick till 3 492 miljarder 2011. Det var en ökning med 3,9%, jämfört med 2010. Tillväxtverket har genom sin internrepresentation bidragit med 0,00551% av denna ökning.

Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar