Andra kallar det drevet mot Sverigedemokraterna.
Partiet själv kallar det för att man är förföljd av media.
Det är bland annat detta senare som gör att partiet ökar i opinionsmätning efter opinionsmätning.
Vad som blir de opinionsmässiga konsekvenserna börjar nu framskymta, länk.
Partiet verkar ha ett stöd i opinionen som frö närvarande motsvarar strax under 9 procent.
Man ökar sina sympatier bland väljarna. Med exakt hur mycket är oklart.
Den typiska SD väljaren är en äldre lågutbildad man. Partiet har i flertalet opinionsundersökningar seglat upp som vågmästare i riksdagen, länk.
Media ska granska. Det gäller alla partier.
Samtidigt gäller det också att kritiskt granska politik och politiska förslag. Här är media sämre när det gäller invandrings och flyktingpolitiken.
Medierna måste bli ännu mera pedagogiska, framförallt när det gäller granskningen av politiken och förslagen på dessa områden. I orostider som dessa är det lätt att falla för ”enkla lösningar”.
Grunden för upp- och nedgångar i politiken är trots allt politikerna.
Medierna är bara förmedlare och deras inverkan finns på marginalen.
Invandrar och integrationspolitiken verkar inte i alla delar vara förankrad bland medborgarna.
Inte sällan har de etablerade partierna ett attitydproblem när man presenterar denna politik.
Dessutom saknar man förvånande nog grundläggande pedagogisk förmåga inom dessa politikområden.
Sverigedemokraterna lär inte på kort och medellång sikt försvinna ur svensk politik.
De verkar kunna attrahera kring var tionde väljare. I orostider kommer man att utgöra missnöjesalternativet. Det blir sättet att säga nej till etablissemanget.
Vad de etablerade politikerna bland annat har misslyckats med är att förklara grundläggande samband. Invandrare är i grunden ett viktigt tillskott för att säkerställa ekonomisk utveckling. Däremot fungerar inte allt i invandrings och flyktingpolitiken perfekt. Det gäller för de etablerade partierna att man har lösningarna.
Politiken måste också våga ta ställning för traditioner och kulturarv i vårt samhälle. Det är inte utlänningsfientligt.
De debatter som pågår om hur religionsneutral skolan ska vara väcker ibland löje.
Det är inte invandrare som driver en del av dessa absurda diskussioner.
Det är byråkrater som tror att man på detta sätt bäst undviker att göra fel
Genom att ”avhistorifiera” och ”avkulurisera” framförallt skolan och dess ”högtider”.
Utan invandrarna skulle många samhällsektorer stå stilla.
Låt inte ”politisk tjurkskallighet” på detaljplanet stå i vägen för detta faktum. Det krävs förändringar inom alla politikområden.
Allt måste kunna diskuteras och ifrågasättas.
Sedan kommer vi inte att vara eniga om allt
Här finns utmaningen.
