Riksbank är ordet just nu.
I USA uttolkas det Rederal Reserve Bank. Där frågar man sig hur länge de stora penningpolitiska stimulanserna ska pågå, länk. Allt fler signaler tyder på att den amerikanska ekonomin nu är så stabiliserad att det går att avskaffa denna konstgjorda andning i ekonomin. Effekten kommer självklart att bli höjda räntor och en börs som snabbt svalnar, länk. Stimulanserna lär om inget oförutsett händer att vara helt borta inom ett år. Samtidigt finns det bedömare som talar om att det kan ske bara inom några månader.
Effekten av denna omläggning av kursen stannar inte innanför USAs gränser. Vi kommer att se ett skifte mot högre räntor. Detta slår självklart mot Europas ekonomiskt sjuka nationer. Framtida räddningsaktioner kommer att bli dyrare. Marknaden kommer inte vara lika villig att medverka. Det kan bli så att det första testet blir vid en fördjupad Fransk kris redan i höst.
I Sverige rör sig diskussionerna mest kring vem som ska in i riksbankens direktion. Två ledamöter försvinner som bekant ,Lars E O Svensson och Barbro Wickman-Parak, länk. Flera har fått frågan, men tackat nej. En starkt bidragande orsak stavas ledarskap och klimat eti direktionen. Lönen i sammanhanget rimligt satt, 167.000 kronor per månad.
Riksbankschefen Stefan Ingves fungerar dåligt i sin roll, vilket ekonomer och analytiker är väl medvetna om. Ingen verkar ännu så länge talat klarspråk med Ingves. Det bästa för direktionen och dess effektivitet vore att Ingves lämnade i förtid och en ny riksbankschef utses. Så länge Ingves är kvar kommer processen att ta onödigt lång tid.
Läget i Svensk ekonomi är fortsatt gott. Ett orosmoln är dock fastighetsmarknaden, länk. En justering på 15-20% förefaller inte orimlig. Trots detta lär det inte utlösa en krasch, snarare en hanterbar kris.
