Agendas, länk partiledaredebatt i går var en klassiker. Uppstickaren mot statsmannen kallas spelet. Stefan Löfven, länk spelade ena rollen och statsminister Fredrik Reifeldt andra.
Sedan är frågan hur folk upplever detta välkända spel. Vad vill man ha, trygghet eller något nytt? Sannolikt var denna debatt en av de många då de redan frälsta blir ännu mer övertygade länk.Den här debatten gjorde inte att folk i så stor utsträckning gick till ett nytt parti.
En överraskning var Annie Lööf. Hon var vassare än förväntat. I några replikskiften med framför allt Jonas Sjöstedt tog hon poäng. Kanske var det kvinnorna som fick mest positiva vibrationer av henne, kanske de stabilt borgerliga.
Jimmy Åkesson gav ett intryck av att vara mer en bland andra partiledare, med undantag för i integrations- och invandringsfrågor. Det gjorde att intresset för honom borde ha minskat.
Jan Björklunds stora insats vara ett konstatera att lärare är bättre på pedagogik än på administration. Nu ger de effekter. Lärarnas administrativa pålagor ska minskas. Annars verkade Björklund vara bland de tröttare i gänget.
Gustaf Fridolin gjorde sitt bästa för att ta plats. Om det gav ett positivt intryck är mera tveksamt. Däremot framskymtade det mellan raderna att det viktigaste för miljöpartiet var att komma in i en regering. Det spelade nog mindre roll i vilken.
Vem som ska bilda regering efter valet var självklart en av huvudnumren, länk. På frågan om hur en röd-grön regering ska se ut blev Stefan Löfven svaret skyldig. Alla verkade överens om att den andra fått det mesta om bakfoten, länk. För att bekräfta detta höjde man också rösten mot varandra.
