Kanske skulle man kunna kalla mig för egoist. Inte för att någon gillar att bli kallad det. Själv är jag inget undantag.
De bästa tillfällena i skärgården delar man ju helst med bara några få. De är på senhösten och mär den övergår till vinter. Vintern har också sina höjdpunkter. Speciellt innan isen lägger sitt lock över livet. Sedan är det i vinterns stora reträtt. I år har kung Bore hållit stånd mot värmens makter. Denna kung har varit stark i år.
Senare än vanligt har isarna gått upp. -Vilket märkligt och felaktigt uttryck förresten. Vad isarna gör är inte att gå upp. De sjunker och försvinner. De tunga, svarta isarna sjunker för att inte mer finnas till. Därför kommer länge kylan i skärgården underifrån.
Vattnet kyler länge. Inte förrän i augusti blir vattnet det som värmer.
Ibland blir konflikten mellan vårvattnets kyla och luftens värme till ett skådespel. Någon gång som dimmoln som drar fram i stora vågrörelser. Ibland som fantasifulla gestalter som förenar luft och vatten till vita figurer. Med fantasin får de liv. Rörelse har de redan. Som människa blir man bara betraktare. Det är svårt att inte bli andäktig inför det som sker.
En tidig vårmorgon är en reträtt för kylan. Tystnadens skärgård får ljud. De mångas ljud. Det märkliga med dessa ljud är att de nästan alla är nasala. Fåglarna med sina näbbar förmedlar sina budskap som om de bara talade genom näsan. De har sina koder. De kommunicerar med hög och låg volym. Det blir till en matta av dem eller en sorts symfoni. Några deltagare är närmast tidsperfektionister. De ger ljud med samma längd och pauser som alltid är lika långa. Andra har bestämda ljud med olika längd. Ytterligare någon ägnar sig åt arior där många toner får plats. En sak har de dock gemensamt, det nasala.
Nu har fåglarna bråttom. Det är mycket som ska hinnas med. Någonstans vet de att allt för kalla veckor har minskat tiden för vad de måste.
Solen stiger över vattnet och ger ett glitter som ingen syntetisk lampa är förmögen till. Det är bländande och vackert på samman gång. Skuggorna och köldens korridorer får ge vika, i vart fall för ett tag. Det blir mycket varmare än bara för någon vecka sedan, mitt på dagen. Om det är vår eller tidig sommar spelar ingen roll. Denna tid på året är den skira gröna färgens. Den gröna färg som inte hunnit bli mättad. Tids nog kommer den att bli både mättad och mörk grön. Nu är det den bara skir.
Nu kyler vinden snabbt och man märker inte att fjärdens reflexer av solen skapar färg i ansiktet. I många timmar är värmen kvar i ansiktet. Helt ovetande är män. Långt senare vet man. Känslan däremot sitter kvar även när solen gått ned sedan många timmar.
Det är för tidigt för att människorna ska ha format sina system i sommaren. Dessa livsformer prövar ännu detta. Det kommer att ta tid innan man skapat årets utgåva, Precis innan man gjort det är det behagligast i hamnarna. Sedan gäller det att fly till det avskilda. Om detta inte går att skapa försöker man ändå, även om det ligger en båt fyra meter om babord och en annan 2,75 meter.
De bästa upplevelserna i skärgården delar man faktiskt inte med så många. Annars fanns de nog inte.
