DN Ipsos publicerar i dag sin maj mätning, länk, länk, länk. Socialdemokraterna och miljöpartier ingår nu förlovning och får godkännande av opinionen. Vad man talar mindre om är hur den försmådde friaren, vänstern kommer att göra. Utan dem lär det inte bli något regerande.
En som säkert skuttar och är glad heter Göran Hägglund. Det var länge sedan partiet var ovanför 4% spärren. Nu blev den 4,2%.
Centern får 3,2%. Annie Lööfs ställning som partiledare blir allt svagare. Höstens kongress verkar allt mer luta åt att ge henne sparken. Siffrorna är katastrofdåliga. Att byta ut Lööf löser inget problem. Partiet måste formulera och vara förmögen att genomföra en attraktiv politik. Det är man inte i dag. Man måste vli tydlig på område efter område. Ett av dem är om man i grunden är ett borgerligt parti eller en hoppjerka. Är man liberalt eller vad är man?
Maj månads mätning är lite grand, den trötta alliansen mot den piggare oppositionen. Socialdemokraterna minskar dock. Man börjar få vänja sig även internt vid att vara ett parti bland alla andra. Idéer och 40% är bara dagdrömmar.
Sverigedemokraterna ligger fortfarande högre än i valet 2010 och kommer med sto sannolikhet att bli större. Hur mycket större är frågan?
Om kravallerna i förorterna och bilbränderna påverkat opinionen är svårt att säga ännu. Att dessa frågor kommer att spela en roll framöver är klart. Det förefaller inte klokt att förneka att en faktor i sammanhanget rör integration. Här gör Reinfeldt ett misstag.
För varje undersökning vi nu får minskar avståndet till valet. Nervositet är nog det ord som flest partistrateger känner.