Fiats koncernchef Sergio Marchionne kom inte till bilmässan i Frankfurt, som avslutades nyligen. Det tolkades allmänt som ett bevis på att han hade kommit överens om hur den sista delen kring förvärvet av Chrysler skulle ske.
Så var inte fallet. 41,5% kontrolleras av en stiftelse som har ansvar för bland annat sjukvård till arbetarna i Chrysler. Den är i behov av likviditet. Aktierna är en av stiftelsens viktigaste tillgångar. Dessa krävs för att Fiat ska få kontroll över de så viktiga kassaflödena, länk.
Bakgrunden till upplägget är den räddningsaktion som staten gjorde av bolaget 2008. Stiftelsen accepterade aktier i stället för likvida medel som betalning för de fordringar man hade på bolaget Chrysler. Fiat blev snabbt huvudägare i Chrysler och har nu 58,5% av aktierna.
Fiat bjuder 3 miljarder dollar för de återstående aktierna. Värdet är sannolikt betydligt högre.
För Marchionne är läget prekärt. Fiat tappar marknadsandelar i Europa. Den part i affären som var den starka håller snabbt på att bli den svaga. Det gäller att agera snabbt och resolut. Fiat behöver minst 90% helst 100% av aktierna. Att nu stiftelsen engagerat JP Morgan för att i ett första läge sälja 16% av aktierna i Chrysler, länk, länk är självklart ett led i förhandlingsspelet.
För stiftelsen finns också en känslig balans. Om Fiat inte får kontrollen över hela bolaget riskeras jobben för Chryslerarbetarna. Den risken är man inte beredd att ta, men man vill sätta press på den färgstarke Italienaren. Det budskapet lär ha gått fram.
En helt annan fråga är om affären är industriellt riktig på sikt, men det är en helt annan fråga.
