Staten USAs verksamhet är stängs sakta ned, länk länk, länk, länk, länk, länk. 800 000 statsanställda får gå hem. Det politiska spel som nu pågår gör att låsningen mellan presidenten och republikanerna blir allt starkare. Ett första resultat blev att automatstopp som redan börjar verka i dag.
Republikanerna vill inte ha sjukvårdsreformen Obama-care. Deras förslag var att höja skuldtaket och i utbyte skjuta på Obama-care reformen ett år. Något som inte accepterades av demokraterna. Därför höjdes inte skuldtaket.
Nästa kritiskt punkt kommer om 14 dagar då USA inte längre kan betala sina skulder. Bland annat inte räntorna på obligationslånen. Detta senare lär sänka chockvågor över världen. Det kommer att skapa en finansiell kris. Att världen står på tå och väntar är ingen överdrift.
Låsningar som dessa har inträffat inte mindre än 17 gånger. Under president Clintons tid skedde det två gånger. Den skicklige Clinton lyckades vända republikanernas motstånd mot att höja skuldtaket till sin egen favör. Kanske, var detta en av förklaringarna till att han lyckades bli omvald.
För president Obama är läget ett annat. Han saknar den politiska musikalitet som Clinton hade. Som redan återvald president eroderar också makten ur hans händer. Dialogen med republikanerna är katastrofalt dålig.
Polariteten under Obamas ledarskap har ökat. Det beror bland annat på ett delvis radikaliserat republikanskt parti. En del republikaner menar att staten vuxit sig på tok för stark. Detta räcker inte som förklaring. President Obama har varit dålig i umgänget med de politiska motståndarna. Han har inte tagit dem på allvar och framförallt inte tagit dialogen.
Automatstoppet är ett underkännande av alla politiker i USA både de lagstiftande och de exekutiva. Det som sker nu är allvarligt. Ett USA som inte förmår betala sin skulder är däremot en katastrof.
En lärdom är att USAs politiker som låntagare inte är så säkra som betalare. Bara detta är en allvarlig signal. Marknaden lär på sikt omvärdera statspapper generellt.
Vi kommer efter vad som nu sker i USA se ökade räntor för statslån generellt. På marginalen minst några tiondelar. Marknaden kommer också att värdera det ansvar som finns bland politikerna i varje enskilt land och kräva ännu mer av differentierade räntor.
USA riskerar dessutom en ny nedgradering av ratinginstituten.
