Moderaternas avgående partiledare Fredrik Reinfeldt har beskrivits som en ensamvarg som person. Samtidigt har har professionellt fungerat som en bra lagledare. En motsättning måhända. På valnatten tog ensamvargen över den professionelle. Fredrik Reinfeldt avgick. Ulf Adelsson menar att Fredrik Reinfeldt gör ett historiskt misstag, länk.
Att kursen för näste partiledare blir mera moderat classic är ingen djärv gissning, länk. Valet av tidpunkt gör att moderaterna förlorar viktigt momentum. Det kan visa sig ödesdigert.
Det parlamentariska läget är oklart. En regering byggd på miljöpartiet och socialdemokraterna har mindre förankring bland väljarna än en Alliansregering. En utsträckt hand från höger borde inte vara mindre värd än en från vänster. Den logiska slutsatsen drog inte Reinfeldt. Ett beklagligt misstag. När nu Reinfeldt gjort sig maktlös bör moderaterna så fort som möjligt söka och välja en ny ledare. Det kan inte anstå till i vår. Ett besvärligt parlamentariskt läge kräver ledarskap. Speciellt i Sveriges näst största parti.
Stefan Löfven spelar ett högt spel, länk. Han kör närmast en sorts ”chicken race”, länk. Vem viker först, socialdemokraterna eller något av mittenpartierna? Just nu verkar kristdemokraterna vara mest sannolika för ett samarbete. Ett folkparti i kris skulle straffas hårt av de egna om blev underlag för en s-mp regering. Annie Lööf har lite utrymme för vänstersvängar.
Självklart vore det bäst för Sverige om miljöpartiet la blockpolitiken bakom sig och accepterade att ingå i en Alliansregering. Den strukturen skulle bygga Sverige vidare under ett kompetent ledarskap. Dessutom skulle miljöfokus i politiken öka. Tyvärr verkar detta ligga långt bort.
