Denna artikel är skriven av skribenten och debattören Henrik Alexandersson. Henrik är välkänd för läsarna av Mårtenssons meningar som en debattör med liberala förtecken. Denna artikel är också publicerat på Henrik Alexanderssons blogg länk.
Du vet väl att Wikileaks har erbjudit en belöning på 100.000 euro till den som läcker den (hitintills) kompletta texten till handelsavtalet mellan EU och USA, TTIP?
TTIP har förhandlats fram bakom stängda dörrar mellan byråkrater från EU och USA.
Trots att TTIP får lika stor (eller större) betydelse som lagstiftning får varken medborgare, media eller folkets valda representanter (i nationella parlament och i Europaparlamentet) veta exakt vad avtalet innehåller – förrän det är för sent för att ändra något. Däremot har de storföretag som brukar springa hos politikerna för att be om speciallagstiftning haft insyn och inflytande.
Det lilla vi vet om TTIP är kontroversiellt. Till exempel ISDS-mekanismen, som låter företag stämma regeringar som stiftar lagar eller fattar beslut som negativt kan påverka dessa företags framtida vinst.
Detta är redan mycket omdiskuterat. Men det mesta i TTIP är fortfarande okänt.
Vad som gör mig nyfiken är vad TTIP har att säga om ”Intellektuell egendom” (IP), upphovsrätt och frågor som relaterar till internets frihet. Mycket tyder på att det man inte fick igenom i det fallna ACTA-avtalet (Europaparlamentet röstade nej) kommer att återkomma i TTIP.
Det kan till exempel handla om att göra nätoperatörerna till nätpoliser, som blir ansvariga för vad deras kunder har för sig i kablarna.
Men om detta vet vi än så länge väldigt lite, även om det finns oroväckande tecken. Och det är inte meningen att vi skall få veta. I vart fall inte innan vi ställs inför fullbordat faktum.
Folket och de folkvalda måste få veta. I tid. Därför är Wikileaks initiativ värt all uppmuntran.
