Att vara borgerlig är att stå på individens sida – till skillnad från att vara socialist, vilket bygger på att man ser människor som kollektiv.
Men på senare år verkar det ha blivit lite si och så med den saken. Även borgerliga politiker tycks köpa socialistiska problemformuleringar. Det finns även skäl att anta att tiden i regeringsställning har förskjutit borgerlighetens syn på människor, från fria individer till undersåtar.
Förr hörde man ofta borgerliga politiker tala om sådant som rättssäkerhet, minoritetsskydd, medborgerliga fri och rättigheter och medborgarnas rätt till privatliv. I den mån sådana ämnen alls kommer på tal i dag är det som regel i sammanhang där borgerligheten har hamnat fel.
Detta kan dels ses som en följd av en målmedveten av-ideologisering av Allianspartierna. Makten har helt enkelt satts före principerna. På något sätt känns detta som en icke-reversibel utveckling, där svek konsolideras och sedan används som grund att bygga nya svek på.
Ett tydligt exempel på detta är övervakningsfrågorna.
Naturligtvis skall vi skydda oss mot terrorister. Men det får inte ske på ett sådant sätt att vi samtidigt ödelägger de demokratiska värden vi säger oss värna.
Vilket är exakt vad som sker när man urskiljningslöst massövervakar hela folket. Det krävs ingen misstanke om brott. Alla behandlas som potentiella terrorister eller kriminella. Vilket exponerar politikernas cyniska uppfattning om folket.
EU-domstolen har slagit ner på just detta. Den menar att massövervakningen strider mot vad de mänskliga rättigheterna stadgar om rätt till privatliv. Domstolen har till och med upphävt ett EU-direktiv som tvingade på oss en form av massövervakning, datalagringen.
Men svenska politiker bryr sig inte. Så väl sossar som miljöpartister och de borgerliga sätter övervakning framför mänskliga rättigheter.
Till råga på allt gör massövervakningen oss knappast säkrare. Istället leder den till slöseri med knappa resurser genom att skapa falska träffar. Samtidigt är den en gökunge som tränger undan sådant som verkligen skulle kunna skydda oss mot terrorism – nämligen gammalt hederligt polis- och underrättelsearbete.
På så sätt sviker svensk borgerlighet sina principer samtidigt som den misslyckas med att nå de praktiska, säkerhetsmässiga mål den säger sig sträva efter. Det hela utstrålar intellektuell slapphet och amatörmässighet.
Inget tyder dock på att det finns en insikt om detta problem eller att någon tänker göra något åt saken.
/ HAX
