Man kan fråga sig varför Miljöpartiet finns. De är ju inte ens bra på miljöpolitik.
Det känns som om gröningarna först och främst är motståndare till utveckling, tillväxt och välstånd. Det är ett besynnerligt förhållningssätt, då tekniskt välutvecklade och ekonomiskt välmående länder är de som har störst möjlighet och vilja att hantera miljöproblem.
Speciellt blir Miljöpartiets tankevurpa uppenbar när det kommer till energipolitiken.
Visst kan det vara bra med alternativa och förnybara energikällor – om man kan få dem tillräckligt effektiva. Men där är vi inte ännu. Det finns skäl att ifrågasätta vindkraftens ekonomiska bärkraft. Ser man till solenergi finns problem med effektivitet, så väl ur ett tekniskt som ekonomiskt perspektiv.
Plus att det inte alltid blåser och solen inte alltid skiner. (Speciellt inte uppe hos oss i norr.) Därför måste dessa energikällor backas upp med annan elproduktion och import, vilket inte sällan betyder att man får förlita sig på fossila bränslen.
Men det finns fullgoda alternativ, som fungerar och som är ekonomiskt rimliga om man inte lägger straffskatt på dem.
Dels har vi den vanliga kärnkraften. Den har utvecklats snabbt vad gäller säkerhet och effektutnyttjande de senaste årtiondena.
Dels är tiden mogen för torium-reaktorer, som är nära besläktade med dagens kärnkraft – men i sin moderna tappning oerhört säkra. (Går något fel, då avstannar processen av sig själv.) På den skandinaviska halvön har vi för övrigt god tillgång till torium. Dessutom kan man blanda bränslet med avfall från dagens kärnkraft – som då ”bara” behöver slutförvaras några hundra år istället för hundratusentals år.
Egentligen borde vi redan ha torium-reaktorer istället för uran-reaktorer. Skälet till att man (USA och Sovjetunionen) en gång valde uran istället var att den processen även kan användas för att producera plutonium till kärnvapen. Vilket inte är möjligt i torium-processen.
Dessutom kan det vara klokt att hålla det tekniska kunnandet och forskningen kring kärnkraften igång – om vi så småningom vill funna dra nytta av fusionskraftens närmast obegränsade tillgång till energi.
Men det kanske är där skon klämmer för Miljöpartiet. De vill inte att mänskligheten skall ha obegränsad tillgång till ren, säker och billig energi. Gröningarna ogillar utveckling, tillväxt och välstånd så till den milda grad att de är beredda att stoppa miljömässigt överlägsna energikällor. (Detta har sin grund i den grumliga, gröna ”djupekologin” som är direkt människofientlig – och i sitt praktiska genomförande, ironiskt nog, även skadlig för miljön.)
Ena sekunden vill Miljöpartiet minska koldioxidutsläppen. De vill att vi skall åka tåg och gå över till elbilar. Vilket kräver god tillgång till elektrisk energi. Detta för att i nästa ögonblick göra allt för att stoppa en jämn och säker tillgång till sådan energi.
Det är inte seriöst. Gröningarna borde verkligen stanna upp en stund och tänka igenom sina premisser.
Att låta dem diktera den svenska energipolitiken är oansvarigt och kan komma att skada Sverige för lång tid framöver.
Låt oss hoppas att det vi nu ser utspelas i svensk politik är början till slutet för Miljöpartiet.
/ HAX
