10232018Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

Politikens problematiska förhållande till verkligheten

Som om inte postmodernismens förnekande av verkligheten är illa nog, så har politiken i största allmänhet allvarliga problem med sitt förhållande till verkligheten.

Verklighetens terräng stämmer helt enkelt inte med den politiska kartan. Och då anser den politiska överheten att kartan bör gälla, enligt den haltande logiken att den gjordes senare.

Saker och ting är inte som politikerna vill att de skall vara. Vilket bara tycks leda till att nämnda politiker blundar och driver sin linje ännu hårdare. Vilket är en fåfäng kamp. Allt de lyckas med är att göra saker och ting ännu värre, genom att med en dåres envishet fortsätta göra fel.

Ta det här med att regeringen helst inte vill att man utreder kopplingen mellan brottslighet och ursprung. Hur är det tänkt att något någonsin skall kunna bli bättre om man inte vill veta hur saker och ting verkligen förhåller sig?

Eller det där med att polisen – i politiskt korrekt anda – inte vill gå ut med signalement på gärningsmän. Informationen kommer ju ändå ut, fast på andra krafters villkor. Dessutom skapar man ett misstroende mot ordningsmakten när vanligt folk inser att den undanhåller relevant information.

Men det handlar inte bara om dessa frågor. Sverige har till exempel en fullständigt verklighetsfrånvänd energipolitik, näringspolitik, transportpolitik, utbildningspolitik och drogpolitik. Istället för fakta och logik råder dogmer. Istället för spontan och erfarenhetsbaserad utveckling har vi centralstyrning, pekpinnar och önsketänkande.

Men sådant håller ju bara fram till en viss punkt. Till slut blir vårt samhälle så saturerat av dumheter och trams att saker och ting slutar fungera. Och då har Sverige en ovanligt stor fallhöjd.

Vilket man kan ana när det gäller till exempel polisen och järnvägen. Inte nog med att man gör fel, man har dessutom noga gjort sig av med all den erfarenhet och kompetens som skulle behövas för att rädda situationen.

Verkligheten är förvisso ofta obekväm och inte sällan motbjudande. Men den är vad vi har att förhålla oss till. Att förneka dess existens är självbedrägeri, ett utslag av vanföreställningar och att leva i en illusion.

Mycket i Sverige skulle skötas bättre genom spontan ordning i ett livskraftigt civilsamhälle med individuellt ansvar och en fri marknad. Annat – som av en eller annan anledning bör skötas gemensamt – måste grundas på verkliga förhållanden, fakta och enkel logik.

Det får helt enkelt vara slut med maktens och elitens nattståndna dogmer och esoteriska politiska påfund. Sköt det som är viktigt och lämna i övrigt folket ifred.

/ HAX

Vad händer nu?

Senaste artiklarna