11212018Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

Gör Sverige rimligt (igen?)

För att bli respekterade måste lagar och regler vara begripliga och logiska. Helst skall de också vara intuitiva, det vill säga i linje med något slags allmänt vedertagen uppfattning om rätt och fel.

Något liknande kan sägas om samhällsdebatten i stort. Det räcker inte med att tycka saker. Det man säger bör gå ihop så väl logiskt som praktiskt.

Vad gäller lagarna bör man börja med att resa bort all morallagstiftning. Det vill säga lagar som förbjuder saker, inte för att någon annans frihet, säkerhet eller egendom kränks – utan för att ett antal politiker ogillar företeelsen i fråga.

Man skulle även kunna uttrycka det som att riksdagen helt i onödan skapar brott utan offer. På dessa områden glider lagstiftningen över i något slags metafysik, vilket är högst olämpligt.

En central princip i en demokratisk rättsstat är allas likhet inför lagen och allas lika rättigheter och skyldigheter inför det offentliga. Ser man till historien är det ofta avsteg från denna princip som skapat förtryck och övergrepp. Fru Justitia skall ha sin ögonbindel för att inte förledas att ta otillbörliga hänsyn.

Här är inskränkningar i yttrandefriheten speciellt problematiska. I svensk lagstiftning är dessa ofta kopplade till vem som säger något och om vem yttrandet fälls. Därför är lagen om hets mot folkgrupp vansklig. Den tillerkänner människor i olika grupper olika frihet att yttra sig och olika nivå av skydd mot »kränkningar«.

I sin strävan att upprätthålla idén om »allas lika värde« gör politiken alltså precis tvärtom – och utpekar vissa som mer klandervärda och vissa som mer skyddsvärda än alla andra. Vilket är en allvarlig och farlig glidning.

Samhällsdebatten (som driver lagstiftningen) uppvisar för övrigt stora brister vad gäller logik och konsekvens. Istället tycks nationen vara insvept i ett moln av kognitiv dissonans.

I en demokratisk rättsstat är det oacceptabelt att till exempel ta etniska eller kulturella hänsyn i brottmål. Handlingar skall objektivt bedömas utifrån vad de verkligen är. Den enskilda individen skall objektivt bedömas utifrån sina handlingar. Samma måttstock, regler och rättsliga procedurer skall gälla lika för alla. Övergrepp mot andra människor skall inte kunna ursäktas med ditt eller datt.

Det är här det blir kortslutning i vissa kretsar, till exempel när det kommer till hedersrelaterad brottslighet. Vilket är allvarligt, eftersom det faktiskt handlar om rättsstatens själva fundament. Vi kan helt enkelt inte ha olika lagar och regler – eller tillämpa dem olika – för olika människor.

I ungefär samma kretsar drivs även tesen att det inte finns några skillnader mellan kvinnor och män. Dessutom slås det med kraft fast att män är mer våldsbenägna än kvinnor. Båda teserna kan omöjligt vara giltiga samtidigt. Ändå tycks båda upphöjas till något slags officiell sanning.

Jag har en teori om att allt ologiskt trams, alla dubbla budskap och alla politiskt korrekta pekpinnar driver väljare rakt i armarna på SD. Vilket är en smula ironiskt – eftersom SD verkligen inte är främmande för att låta metafysiska värden styra politiken, hämtar livsluft ur moralpanik och inte är sena att vilja styra och ställa över folk.

Men det räcker med att de är något slags allmän motkraft till det existerande etablissemanget. Folk proteströstar helt enkelt, även om det råkar vara på en annan sorts överhet.

Vilket möjligen kan vara en trend som i kan spåras tillbaka till EU-valet, Brexit-omröstningen och Trumps valseger i USA. Folk tycker det är dags att ge etablissemanget en käftsmäll.

Människor vill att deras verklighet och de regler som styr den skall vara begripliga och logiska. Folk vill inte bli tillsagda vad de förväntas tycka eller göra. De flesta har trots allt ett sinne för att upptäcka haltande logik, dubbla budskap, moralkakor, dubbelmoral, svek, von oben-attityd och maktambitioner. Vilket i så fall är hoppingivande.

Jag tror att väldigt många svenska väljare vill ha ett stabilt och rimligt regelverk. Att staten sköter sina kärnuppgifter på ett kompetent och kostnadseffektivt sätt. Samt att överheten i övrigt lämnar folket i fred.

Så att vi får ordning och lugn i våra liv.

/ HAX

Vad händer nu?

Senaste artiklarna