Samhällsdebatten kan påfallande ofta vara osmaklig. Men hugg för den sakens skull inte huvudet av budbäraren. Trots allt tal om näthat, fake news och filterbubblor – så har internet tillfört mänskligheten oerhört mycket mer gott än ont.
På sätt och vis är jag förvånad över att de stökiga inslagen inte har blivit värre. Senast informationsteknologin revolutionerades, med tryckpressen, ledde det till ett par hundra år av krig i Europa. Att decentralisera makten över av ordet till fler, och nu även till massorna, är aldrig oproblematiskt. Men rätt och nödvändigt.
Internet innebär att vår informationssfär har blivit mycket större. Vi har plötsligt tillgång till stora delar av världens samlade kunskap, direkt i våra mobiltelefoner. Det är en rätt hisnande tanke. Nyheter sprids ögonblickligen. Människor med gemensamma intressen kan kommunicera fritt dygnet runt, året runt, jorden runt. Det fria företagandet kan ta sig helt nya former. Forskning och utveckling påskyndas genom fritt informationsutbyte. Ny kultur skapas i oerhörda volymer. Demokratin fördjupas genom att aktivister som förr satt isolerade var för sig nu kopplas samman. Fler röster kommer till tals i samhällsdebatten, i stort och smått.
Detta innebär att även det »dåliga« blivit större. Eller större och större… Fler människor har fått kanaler för att uttrycka ungefär vad de alltid har tyckt. Vilket inte nödvändigtvis är vackert. Men egentligen inget nytt. Enda skillnaden är att vi nu kan se åsikter och uppfattningar torgföras offentligt som tidigare mest vädrades på groggverandan eller över fikabordet.
Och när det kommer till felaktig information ger internet en helt ny möjlighet att korrigera eller att tillföra relevant information, på ett aldrig tidigare skådat sätt. Försök skriva något faktamässigt felaktigt på internet så kommer du strax att förstå vad jag menar.
Så man får nog ta det onda med det goda. Sfären av fri information har som sagt blivit större. Lev med det. Anden kommer inte att kunna stoppas tillbaka in i flaskan igen. I vart fall inte med mindre än totalitära åtgärder.
Men alla är inte glada. Politiker är vana vid envägskommunikation och copy-paste-journalistik ur tillrättalagda pressmeddelanden. Och traditionell media är vana vid att få sätta agendan. Men nu kommer alltså plötsligt en massa vanliga människor och lägger sig i.
De gamla makthavarna är naturligtvis sig själva närmast, vilket kan förklara varför vi till exempel ständigt kan se EU återkomma med förslag för att snöpa internet. Vilket i sig alltså inte är något konstigt, även om det är dåligt. Överheten är helt enkelt inte road.
I grunden handlar det om fri information.
Antingen anser man att alla medborgare har rätt att ta del av information om så gott som alla verkliga förhållanden. Eller så vill man i Orwells anda inskränka medborgarnas rätt till information som är nödvändig för att de skall kunna bilda sig en god uppfattning av verkligheten och göra informerade val.
Antingen anser man att alla medborgare skall ha rätt att fritt uttrycka sina åsikter (såvida de inte direkt uppmanar till kränkningar av andras säkerhet eller egendom). Eller så vill man inskränka det fria ordet till att bara omfattas av sådant som gillas av överheten.
Att försöka styra över detta skulle kräva ett orimligt mått av micro management – och i princip vara omöjligt. I vart fall så länge vi lever i ett fritt samhälle.
Internets fria informationsflöden tillför – trots allt – något stort och värdefullt till vårt demokratiska system. Obekväm information måste upp till ytan. Och även besvärliga människor har rätt att göra sin röst hörd. Yttrandefriheten bevisar, som bekant, sitt största värde just när den garanterar rätten att säga sådant som andra inte vill höra.
Samtidigt skall man komma ihåg att internet är en nymodighet, vars potential för mänskligt samarbete och framsteg vi ännu inte ens kan ana.
/ HAX
