10232019Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

Vad kommer efter den nationella förvirringen?

Svensk samhällsdebatt är en smula kaotisk. Det är svårt att veta vad som verkligen gäller. Viss brottslighet kan gå ner, medan en delmängd av samma slags brott ökar. Färre vårdas på sjukhus för skottskador, medan allt fler gängkriminella tycks skjutas till döds direkt. Motstridiga och svårtolkade uppgifter förekommer även på andra områden – som klimat, migration och ekonomi. Man kan bli förvirrad av mindre.

Statistik kan användas för att påstå i stort sett vad som helst. Och ibland kan två till synes motstridiga sakuppgifter båda vara korrekta samtidigt. På sitt sätt. Eller fel. Att reda ut vad som verkligen gäller är en allt mer övermäktig uppgift.

Vill man vara konspirationsteoretisk kan förvirring, motstridiga budskap och fake news användas som verktyg för att passivisera människor, för att avleda och tysta kritik. Eller för att destabilisera ett land och dess politiska debatt. Men jag är tveksam till om det – i ett större perspektiv – är fråga om någon konspiration. Möjligen sammanfallande intressen. Om ens det. Vilket dock inte mildrar den allmänna förvirringens konsekvenser.

Lägg till detta agendadriven journalistik, medias politiska slagsida – och ett snävt nyhetsurval som lämnar de flesta okunniga om viktiga händelser. Dessutom blir nyhetscykeln allt snabbare. Vilket driver upp såväl tempot som tonläget och sensationalismen i media. Förr tog det ett dygn innan man behövde rapportera något nytt. Nu måste det ske varje timma. Minst.

En teori kan vara att det alltid varit rätt rörigt och förvirrat. Fast mer i det fördolda och i lägre tempo. Och att det är först i dagens uppkopplade samhälle med blixtsnabba flöden av information som fler blir medvetna om att det är kaos under ytan.

Plötsligt har alla fått en röst. Plötsligt kan alla blogga, podcasta, Facebooka, ifrågasätta och granska. Plötsligt kan alla lägga fram sina egna teser och gräva fram alternativ data. Vilket i grund och botten är en mycket bra sak.

Allt detta är samtidigt omskakande. Det påminner om när tryckpressen demokratiserade det skrivna ordet – vilket ledde till utdragna konflikter och till och med till krig. Sedd i backspegeln har tryckerikonsten ändå varit ett enormt steg framåt för mänskligheten.

Varje gång vi tar ett nytt kliv in i informationssamhället uppstår disruptiva effekter. Och för varje steg ökar informationens frihet och betydelse närmast exponentiellt.

Vi lever i ett föränderligt samhälle, vare sig vi tycker om det eller ej. Antingen får man anpassa sig till det eller bli frånåkt.

Samtidigt behöver vi referensramar för att göra livet och samhället begripligt. Människor tycks allt mer behöva något att tro på. Ofta verkar det mindre viktigt vad. (Till exempel har flera debattörer påpekat hur klimatfrågan fått närmast religiösa drag.)

Därför är det viktigt att vi som står för individens frihet och det öppna, demokratiska samhällets större värden gör oss hörda i debatten. Att vi förklarar vilka dessa idéer är och varför de är betydelsefulla.

Annars kan vårt samhälle svepas med av vilka märkliga eller farliga idéer som helst. Det har hänt förr. Och allt är tyvärr möjligt.

I det klassiska verket »Frihetens grundvalar« skriver F.A. Hayek följande:

»Om gamla sanningar skall kunna behålla sitt grepp om människorna, måste de formuleras om igen på varje generations språk och efter varje ny generations förutsättningar.«

»Vi måste visa att frihet inte bara är ett speciellt värde utan källan till och villkoret för de flesta moraliska värden.«

»[O]m vår civilisation inte skall gå under måste detta system ånyo väckas till liv.«

Det saknas samtidigt inte andra krafter – som har en helt annan agenda.

Vi är inne i en omvälvande tid – vilket kommer att stresstesta både människor och system. Hur vår framtid kommer att se ut är beroende av vilka idéer och värderingar som finner fäste under denna process.

/ HAX

Vad händer nu?

Senaste artiklarna