Oavsett vad man tycker om de senaste corona-åtgärderna är det en smula förvånande att det är Sverige och sossarna som varit mest försiktiga med att inskränka medborgarnas frihet. I vart fall i Europa. Än så länge.
Men tvivla inte på att politikerna mår nu när de får gå in och bestämma över folk, om än bara i vissa sammanhang. Nu har de fått testa nya verktyg i maktens verktygslåda.
Att vi inte hamnat i en hårdare lockdown beror tydligen på att det inte finns något lagstöd för en sådan. Eller något stöd för saken hos ansvarig myndighet. Båda dessa förhållanden kan dock komma att ändras.
Måndagens skärpning av corona-reglerna känns mer som en politisk markering än tidigare. Förbudet mot ministerstyre kan förvisso vara bekvämt för politikerna – och det försvårar demokratiskt ansvarsutkrävande. Men det politiska priset börjar bli för högt. Dels på grund av de ökande smittotalen. Men förmodligen också på grund av att media allt mer börjat ifrågasätta hanteringen.
Sedan har situationens allvar kanske börjat sjunka in. Det är inte alls säkert eller ens troligt att allt kommer att bli »som vanligt« igen. Och en andra nedstängning (om än light) kan bli strået som knäcker kamelens rygg för många affärer, krogar, artister, frilansare, konsulter och enskilda företagare.
Det finns tusen saker med corona-krisen som kan gå över styr. Speciellt i form av indirekta och oförutsedda konsekvenser. Ju mer komplext och centralstyrt ett samhälle är, ju mindre störningar kan komma att välta allt över ända. Och pandemin är en gigantisk störning.
Att pumpa in extraordinära ekonomiska resurser för att kompensera sjukskrivna, vården, arbetslösa och krisdrabbade företag fungerar kanske ett tag men knappast i längden. Även pengar som lånas till nollränta måste förr eller senare betalas tillbaka.
Samtidigt verkar stora delar av näringslivet rulla på trots krisen. I vissa delar bättre än vanligt. Börsen verkar hyfsat glad. Och även om tillväxten är hotad i traditionell mening – så kan delar av utgiftsökningarna eventuellt kompenseras genom en allt snabbare teknisk utveckling och produktivitetsökning. Det senare är dock bara en lös spekulation.
Två vaccin sägs vara på väg och fler finns i pipelinen. Men de är kanske inte den quick fix som många hoppats. Här i Tyskland talas till exempel om att man med militärens hjälp kommer att ha kapacitet att vaccinera 20.000 personer per dag. Med 300 effektiva arbetsdagar om året blir det sex miljoner vaccinationer per år, i en befolkning på 83 miljoner. Även i kombination med viss flockimmunitet kan kampen mot viruset bli en långdragen historia.
Mitt i allt detta rullas övervakningsstaten ut i ett rasande tempo. EU-kommissionär Ylva Johansson vill nu se ID-krav även för resor med tåg och färjor. Frågan om ett EU-ID-kort har fått ny aktualitet. Framtidens EU kan bli ett där du får blippa dig fram.
Ministerrådet håller på att väcka nytt liv i den datalagring som stoppades av EU-domstolen för att den strider mot de mänskliga rättigheterna.
EU håller dessutom på att inskränka informationens frihet genom allt från insatser mot krypterad privat kommunikation till nätcensur och uppalddningsfilter. Om drygt två veckor väntas skarpa förslag på dessa områden.
Vilket obehagligt nog passar staten utmärkt, för den händelse att ett partiellt nedstängt samhälle blir det nya normala.
/ HAX
