För att parlamentarisk demokrati skall fungera på ett rimligt sätt krävs ett visst mått av kompromissvilja, ödmjukhet inför uppdraget och respekt för den politiska minoriteten och dess rättigheter.
Men det är ju inte så politiken fungerar. Allt är fokuserat på makt, till varje pris. Det blir allt mer av att vinnaren tar allt, som om det vore en fotbollsmatch.
I takt med att samhället blir allt mer polariserat blir det också allt viktigare för medborgarna vem som regerar. Ju mer omfattande den politiska makten blir, ju viktigare och hetsigare blir maktkampen.
Demokrati medför som regel ett visst mått av tvång. Ibland är det nödvändigt, exempelvis för att skydda individen mot andra som hotar den enskildes säkerhet eller egendom. Då kommer (i vart fall i teorin) ordningsmakten och buntar ihop buset vare sig buset vill eller inte, så att vanligt hederligt folk kan känna sig tryggt.
Men när politiken breder ut sig på allt fler områden blir tvånget allt mer påträngande. Plötsligt får vi brott utan offer och lagar som förbjuder samtyckande vuxna att göra vad de vill. En näringsverksamhet kan stå och falla med politikens påbud. Och merparten av de pengar medborgarna tjänar ihop används av överheten på sätt som inte alltid är i nämnda medborgares intresse.
Därför höjs insatserna – och politiken blir allt mer en kamp på liv och död.
Härifrån kan saker utvecklas utifrån två linjer. Antingen utökas den politiska makten, varpå insatserna och därmed konfrontationen ökas ytterligare. Eller så minskas politikens makt över samhället – så att det blir mindre viktigt vem som styr landet.
Det senare vore idealet. Att i största möjliga utsträckning lämna folk i fred.
På marknaden finns det som regel många alternativ att välja mellan – istället för att politikerna bestämmer att allt skall vara på ett visst sätt för alla.
På marknaden gäller frivillighet och spontant samarbete istället för politikens tvång, centralstyrning och tondövhet.
På marknaden styr konsumenternas skiftande behov och önskemål – medan politikens planer ofta leder till köer, misshushållning och bristande effktivitet.
På marknaden kan människor varje dag göra massor av olika val, beroende på vad som för tillfället passar den enskilde bäst. I politiken har du ett val vart fjärde år – utan möjlighet att ändra dig ifall utfallet inte blir vad du trott eller hoppats på.
På marknaden anpassas verksamheten ständigt efter verkligheten, utvecklingen och efterfrågan. I politiken gäller de beslutade ramarna för lång tid – oavsett om de fungerar i verkligheten eller ej.
Om det är folkvälde man är ute efter – då har vanligt folk betydligt mer att säga till om på en fri marknad än i ett politiskt styrt och kontrollerat system.
Marknad är direkt folkvälde med valfrihet. Politik är representativ makt som ursäkt för att styra och ställa över folk. På marknaden är vi alla med och styr – i den politiska staten ligger makten i överhetens händer.
/ HAX
