En av journalistens stora uppgift är att presentera och förklara. En sorts folkskollärare i massfortmat. Då gäller det att ha integritet så att man inte faller för något av opportunismens enkla knep. En som tyvärr gjort det är Nils Olof Ollevik i SvD Näringsliv. I en artikeln på SvD Näringsliv basunerar man ut att likheterna mellan SAAB (Automobile) och Northland (Resources) är stora, länk. Inte mycket går att belägga av det påståendet.
Låt oss börja marknadsmässigt. Northland är en gruva som producerar högvärd järnmalm med en otvetydig efterfrågan på sin produkt. I SAABs fall var det just efterfrågan som var problemet. En bra bil, men allt för få ville ha den.
Northland är ett nytt företag, vilket som bekant inte SAAB var. Här ligger en av de stora skillnaderna.
Northland är ett jättelikt logistik- och infrastrukturpussel. Det är inte som ett pussel med 1.000 bitar, inte som ett med 10.000 bitar, snarare i komplexitet som ett med 100.000 bitar. Här han man helt enkelt inte kunnat kvantifiera kostnader och risker korrekt. I och för sig inte unikt för infrastrukturprojekt som i det flesta fall blir mycket dyrare än förväntat. När det begav sig var det få ekonomijournalister som uppmärksammade detta. Man hoppade på tåget och mycket länge ropade man bara köp. Riskerna var betydande, vilket vi nu ser. Produkten höll dock den kvalitet som man utlovat. Inte helt vanligt när det gäller gruvprojekt.
Finansieringen av SAAB skedde inte med privata småinvesterare. Det var högt kvalificerade aktörer som skötte denna.I många fall nationer. Man tog en risk och hade kapacitet att kvantifiera denna. I Northlands fall ser situationen ut på ett annat sätt. Okvalificerade och kvalificerade investerare har gjort jobbet, med ett undantag. Obligationslånen har kvalificerade aktörer stått för. Där han man i mångt ock mycket litat på en man, Anders Hvide. Han har förlorat obligationsägarnas förtroende. Om det går att stämma honom för detta återstår att se. Hvide är inte en gruvman. Karl Axel Waplan, vd har fortsatt förtroende.
Nu behöver Northland mellan 360-370 miljoner dollar för att säkerställa verksamheten under gruvans livslängd, som i dagsläget kan beräknas till mellan 20 och 25 år. Frågan är bara om detta lyckas? I SAABs fall var talen mycket större både på kort och lång sikt.
Gruvan i Pajala kommer att producera järnmalm under lång tid. Frågan är bara vilket bolag som kommer att göra det, länk, länk. Från bandet i Trollhättan har den sista SAABen rullat ut.
Hur Nils Olof Ollevik resonerar i sin parallell kan man undra.