Maria Abrahamsson tar upp problemen med tyckande i domstolarna i dagens Svenska Dagbladet. Aftonbladet refererar också domen i en artikel.
Utgångspunkten är ett våldtäktsmål där lekmannadomarna (nämndemännen) har överröstat den utbildade domaren på tveksamma grunder. De skäl som lekmannadomarna har framfört för att frikänna i målet är inte grundade på lagen. I stället för man enligt Abrahamsson fört ett känslomässigt resonemang. Hon tar upp en viktigt problem.
För kort tid sedan hade vi problem med nämndemän i det sk Arbogamålet. I det fallet var i vart fall en domare inte opartisk och refererade hemliga uppgifter före domen var avgiven.
Tilltron till domstolsväsendet är central för tilltron till samhället. Rättvisa domar säkerställer att medborgarna inte tar rätten i sin egna händer. I våldtäktsmålen börjar man misstänka att pricipen ”ett nej är ett nej” inte har förståtts av nämndemännen.
Den korta utbildning som nämndemännen har är ett problem. I dag är den cirka en vecka. Utbildningen borde vara väsentlig längre och återkommande. Dessutom bör man har ett system med nämndemän med mindre och mer kvalificerade nämndemän.
De mindre kvalificerade nämndemännen skulle kunna mål upp till en viss straffsats. Deras utbildning skulle dock vara minst ett par månader.
De mer kvalificerade nämndemännen skulle ha en viss specificerad nämndemannautbildning och vidareutbildning, med erfarenhet av att döma ett visst antal år.
Det borde inte vara något problem att ha en befordringsgång för nämndemän. Det har man för de professionellt utbildade domarna. Det är dags att höja rättssäkerheten genom att höja kvalitén på nämndemännens kompetens.
Höjd kompetens för nämndemän krävs nu annars äventyras rättssäkerheten.