06192024Huvudnyheter:
Senaste kommentarer

Rothstein talar i nattmössan

Nyliberalismens död förkunnas av Bo Rothstein i en debattartikel på brännpunkt i Svenska Dagbladet. Rothstein hävdar att ”Bakom finanskrisen i USA står avsaknaden av en nordisk välfärdsmodell”. 

Mycket skitsnack ska man höra av en professor, men detta är för mycket.

Rothstein hävdar att låga skatter, svaga regleringar, stora inkomstskillnader och en minimal välfärdspolitik är USAs modell. Problemet är att det inte är USA han beskriver. Det är delar av USA. Man saknar inte svaga regleringar på finansområdet. Tvärt om är det otympliga regleringar på finansområdet som är ett av de stora problemen för USA. Detta har framkallat krisen. Dessutom hänger finanskrisen i hop med USAs strukturella utmaningar som vi skrivit om i en tidigare bloggpost.
Nej, ett av de stora problemen är de regleringar som infördes av president Georg Bush i juli 2002. Regleringarna samlades i en lag uppkallad efter sina upphovsmän: Sarbanes-Oxley. 
Den var svaret på brister i redovisning och etik i företag som Enron, Worldcom och Tyco International. Syftet var lovvärt. Man skulle kunna lita på företagens redovisningar och internkontroll. 
Effekten var förödande. Den skapade en byråkrati och stelbenthet i företagen som la grunden till dagens finanskris. Kostnaderna för att att följa lagen blev enorma. Genom att transparensen skulle vara så omedelbar blev frestelsen stor att skapa instrument som var svåröversiktliga. Efter några år sprang kontrollörerna i SEC i kapp uppfinnarna på investmentbankerna. När marknaden började svaja under hösten var bankerna tvungna att redovisa instrumenten till bråkdelar av det bokförda värdet omedelbart. Ryktesspridningen kom i gång. Spiralen kunde inte stoppas. Fötroendekrisen blev ett faktum. 
Med en annan och bättre anpassad lagstiftning skulle behovet av att uppfinna instrumenten varit mindre. När väl krisen kom skulle det funnits olika möjligheter att redovisa värdena. Ryktesspridningen skulle blivit mindre.  
Europeiska företag hade redan tidigare flytt USA som finansiellt centrum. Det blev för byråkratiskt att lyda under SECs kontroll. London fick en renässans som finansmetropol. 
USA klarade inte att reformera lagstiftningen. Allt detta skedde tack vare Sarbanes-Oxley Act.
Det är något helt annat än vad Bo Rothstein påstår

Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar