Per T. Ohlsson skriver i dag en intressant krönika i Sydsvenskan, länk.
Utgångspunkten är piratpartiets framgångar och det ökade fokuset på integritetsfrågor. Slutsatsen från Olsson är att det är starkare strömningar för ökad integritet än vad man i förstone utläser i opinionen. Dessutom ställer han frågan om staten är att lita på i morgon.
Osäkerheten om vilken staten vi i morgon är inte obetydlig. Den kan vara god, men den kan likaväl vara ond
Det har skett ett uppvaknande hos flera partier vad gäller integritet och upphovsrättsfrågor. Frågan är bara om det är varaktig?
Ibland får man uppfattningen att uppvaknandet är av övergående karaktär.
Lite grand verkar det som om vissa partier tror att upphovsrätt och integritet är modeflugor. Detta har i grunden att göra med hur man ser på internet. Ser man internet som en isolerad företeelse i livet stämmer det.
Å andra sidan kan man se internet som ett fenomen som i grunden ändrar vår livsstil.
När charterresorna började gå till all världens hörn började folk resa mer. Andra typer av flygbolag gjorde resandet i större delen av världen till en reell möjlighet.
Detta kan man se som en isolerad semesterföreteelse.
Det är också möjligt att betrakta detta som en ändring av kulturmönstret. De flesta inser att den senare hypotesen verkar vara den riktiga.
Tyvärr verkar allt för få politiker inse att internet i grunden ändrade vår livsstil. Med en förändrad livsstil följer också att nya frågor kommer i fokus. De två mest närliggande frågorna är de om hur mycket storebror ska få veta om mig och min tillgänglighet till information (i ett brett perspektiv). I motsats till dem som tror att dessa frågor försvinner ur medborgarnas medvetenhet tror jag att internet skapar nya frågor.
Den stora filosofiska frågan som internet ställer är om medborgarskapet.
På ett sätt är internet en ny dimension av nationisidén. På internet är jag i Sverige, men ändå inte.
Den virtuella dimensionen saknar den typ av gränser som nationalstatsidén bygger på.
I förlängningen uppstår frågorna om var ska jag betala skatt för transaktioner på nätet. Ännu lite längre bort kommer frågan om var ska jag betala skatt för intäkter som uppkommer i den virtuella världen.
Är det så att jag överhuvudtaget ska betala skatt så som nationalstaten önskar?Internetinvånaren är född utan att vi lagt märke till det. Vad vi ser är de första frågorna som denna människa ställer.
Det närmast en självklarhet att internetinvånaren vill ha ett större fritt rum. Statens skyddbehov uppfattas inte längre som lika viktiga.
Jag tror inte att nationalstatsidéen hade uppkommit i en värld där internet redan fanns.
Nu finns nationalstatsidéen och den möter en verklig och samtidigt reell värld på internet. Detta är en ny polaritet i samhällsdebatten, både nationellt och globalt.
Nord-Syd dialoger och konflikter är vi vana vid.
Virtuella ”nationer”-Nationalstaten är en ny typ av konflikt.
Det är inte alldeles givet att nationalstaten är vinnare i den dragkampen.
Andra bloggar: minamoderatakrameller, farmorgun, erikjosefsson, sagorfrånlivbåten, henrikalexandersson, hannawagenius, oscarswartz, deshiraflankör, copyriot, badlandshyena, neo,