05202024Huvudnyheter:
Senaste kommentarer

Kommunal ekonomi: Dags för färre byråkrater och mer verksamhet

Sveriges kommuner och landsting ropar på högre statsbidrag till för ”att säkra välfärden”. Socialdemokrater och moderater söker övertrumfa varandra i sin iver att ge kommunerna mer pengar.

Är det rimligt?

-Det är rimligt att säkerställa den verksamhet som kommunerna har ansvar för inom bland annat vård skola och omsorg.
Tyvärr har allt för många kommuner en obalans mellan administratörer och utförare av verksamheten. På god svenska har man för stor byråkrati.
En krona i ena sidan av röret blir till allt för få ören verksamhet i andra sidan av röret.
I en artikel i dagens Svenska Dagbladet, länk, skriver Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster och Nina Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus om detta. De skriver bland annat:

”I de slösaktiga kommunerna har utgifterna i viss utsträckning gått till simhallar, campingplatser, bowlinghallar och liknande, som Timbro nyligen visat. I stor utsträckning har dock pengar gått till mer byråkrati.

En studie från IFAU bekräftar att kommuner i snitt inte har använt ökade statsbidrag till att anställa fler inom barnomsorgen, skolan eller äldreomsorgen. Istället har antal tjänstemän svällt inom den centrala kommunala administrationen. Helt i strid med de argument som användes för expansionen.” och fortsätter:

”De slösaktiga kommunerna är också de som har svårast att få budgeten att gå ihop i kristider, och det trots att staten sköter huvuddelen av de sociala skyddsnäten. I sämre tider använder de hellre osthyveln på anslagen till skolor och vård- enheter än att skära i administrationen.”

Tyvärr finns det mycket sanning i vad artikelförfattarna skriver, men det finns inga incitatment för att trimma byråkratin. Det är sannolikt en av förklaringarna till den felaktiga utvecklingen. Den högsta kommunledningen sitter ofta långt ifrån verksamheterna och har lättare att se den centrala administrationens behov än verksamheternas. Köp-sälj organisationer har i vissa fall inneburit extra organisationssteg, dubbelarbete, oklara ansvarsförhållanden och lägre effektivitet. Vad effekten blivit för medborgarna, de som betalar vet vi inte.

I vissa kommuner har kommundirektörernas makt ökat på bekostnad av det politiska inflytandet. Effekten har inte sällan blivit bristande kostnadskontroll.

Det är dags att det skapas ett kommunalt effektivitetsindex så det går att jämföra olika kommuner och hur effektiva de är med våra skattemedel.

Det är ett viktigt underlag för att avgöra vem eller vilka man ska rösta på i nästa kommunalval.


Andra bloggar: den hälsosamme ekonomisten, marknadsliberalen, mitt i steget, Farmor Gun, ledarbloggen unt, ledarbloggen,

Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar