Hänt i Värmdö
Den initierade och engagerade föräldern, Marcus Schaefer på Djurö skola har skrivit en debattartikel i Nacka Värmdö Posten, länk. Rubriken på debattartikeln är: Finns det hopp för Värmdö skolor?
Den bakgrund han förmedlar är den välkända betygsinflationen i Värmdö skolor. Eleverna får helt enkelt bättre betyg än vad de är värda. Det ger sedan effekter i gymnasieskolan där man klaras sig sämre. Bara detta faktum är allvarligt.
Att inte ledande företrädare förmår förmedla att situationen är allvarlig och erkänner detta är bara att beklaga. Första steget i all förändring är att acceptera nuläget. Det andra steget är att de anvariga, som rektorer, förklara vad man gjort för att åtgärda situationen. Där är situationen så vitt jag förstår varierande.
Vissa kommunala skolor har initierat åtgärdsprogram. Ett exempel är att en del kommunala skolor verkar ha skaffat sig bättre system för att ställa tydliga mål och följa upp dessa. En typ av uppföljning som genomförs är LUS eller Läsutvecklingsschemat. Det finns förutsättningar för förbättringar. Tyvärr är inte alla åtgärder sådana att de ger omedelbar effekt. Samtidigt kan det säkert göras mer.
Det tredje steget är att förankra det man gör, hos föräldra och elver och vara så transparenta som möjligt om förändringar,
En faktor som talar till Värmdös skolors nackdel är det dubbla och otydliga ledarskapet. Det finns två nämnder med ansvar för Värmdö skolor. Den ena är produktionsstyrelsen där Elisabeth Fredell är ansvarig chef. Den andra är beställarkontoret, UKÄ, där Maria Ljungqvist är ansvarig tjänsteman. Politiskt hämtar detta kontor sina instruktioner från utbildningsnämnden. Frågor om skolan bollas tyvärr fram och tillbaka. Ibland är ansvaret mer än lovligt otydlgit. Politiker i den ena nämnden bollar över frågor till den andra.
Organisationen hämmar faktiskt en positiv utveckling av Värmdö skolor. Oklar ledningsstruktur gör att bra insatser längre ned i organisationen inte får det goda genomslag de förtjänar. Den organisation som Värmdö skolor har med dubbelkommando är avskaffad i de flesta framgångsrika skolkommuner.
En annan faktor som det talas tyst om är tålmodigheten med lågpresterande och bortförklarande chefer är allt för stor. Här finns det anledning att ställa krav på resultat och når man inte dem eller försöker förklara bort sig bör man lämna sitt ansvarsuppdrag. Då ska man inte omplaceras högre upp i organisationen som historiskt inte sällan skett.
Uppföljningsrutiner och kontinuerliga uppföljning måste bli mer transparenta. Målen måste också definieras tydligt, avläsbart och sättas på en rimlig, inte allt för låg nivå.
Alla barn som lämnar Värmdö skolor borde han minst godkänt i alla ämnen. Värmdö skolor måste bli en 100% skola.
Informationsutbyte och gemensam kompetensutveckling mellan skolor med olika huvudmän borde vara en självklarhet.
Sist men inte minst måste politikerna i Värmdö kommun bli överens över block- och partigränserna om målen för skolan. Tillsammans måste man målmedvetet, resolut och professionellt leda Värmdö skolor till bättre resultat.
Den debatt som förts i Nacka Värmdö Posten med över 30 talet inlägg visar på en äkta oro och ett äkta engagemang för skolorna i kommunen. Här måste politikerna på ett bättre sätt samverka med föräldrarna och eleverna. De som engagerar sig är inte motborgare. De är i stället goda medborgare!
