Fredrik Reinfeldt klarade provet i Almedalen. Han var det hans strateger önskade och lite till. Det lilla extra var att han lyckades bjuda på sin kraft och det fanns en känslomässig styrka i talet.
En som var imponerad var politikerbloggens Anders Pihblad, länk
Talet lägger en ribba för andra talare som är hög. På något sätt började veckan med att den förste tävlande begärde upp ribban till svensk rekordnivå, 2,42 och klarade hoppet.
Samtidigt ska vi komma ihåg att det är bara den högsta nivån som man minns och den som klarade den. Vem minns förresten vem som hade det svenska rekordet före Patrik Sjöberg, 1987? Bloggen gör det i vart fall inte. På samma sätt är det i politiken, även om detta mycket mer är en bedömningssport och man har lättare att se ”sin” partiledares förtjänster än dess tillkortakommanden.
Gårdagens överraskning vad gäller valaffischer stod faktiskt inte moderaterna för. Deras remix av en gammal socialdemokratisk affisch överglänstes av piratpartiets. Detta pekar också på Alliansregeringens svaga flank, internet och personlig integritet är eftersatta områden i Alliansens rike. Här är inte de rödgröna starkare, men förväntningarna på en Alliansregering är mycket större.
Detta förtar dock inte helhetsintrycket att statsministern levde upp till de högt ställda förväntningarna.