05212024Huvudnyheter:
Senaste kommentarer

Ett mera öppet och transparent Värmdö

Hänt i Värmdö

Nu publicerar bloggen hela konsultrapporten från KPMG om: ”Samverkan i arbetet med barn och ungdomar som far illa eller riske-rar att fara illa” och som refereras i veckan nummer av Nacka Vämdö Posten länk, länk

Bloggen gör det för att så många som möjligt ska kunna bilda sig en uppfattning om vad de oberoende konsulterna tycker om Värmdö kommun.

Bloggen ser detta som ett sätt att påverka Värmdö kommun att bli mer transpartent. Bloggen kallar projektet: Ett mera öppet och transparent Värmdö. Vi kommer att publicera mer.

Här är rapporten:

KPMG AB

Maj 2010

Antal sidor:14

Värmdö Kommun

Samverkan i arbetet med barn och ungdomar som far illa eller riske-rar att fara illa

Revisionsrapport

© 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the

KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

(“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

1. Sammanfattning

KPMG har av Värmdö kommuns revisorer fått i uppdrag att granska vilken styrning och uppföljning som sker avseende ungdomsfrågorna med särskilt fokus på arbetet som bedrivs för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa.

Granskningen visar

att det saknas en tydlig styrning om hur socialförvaltning och proVarmdo (proV) och utbildnings-nämnden skall samverka avseende insatser för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa.

att det inte finns gemensamma dokumenterade riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas för barn- och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa i kommun.

att det inte har funnits upparbetade rutinmässiga kanaler för möten mellan socialtjänst och skola,

att det har saknats en kontinuitet i samverkan mellan skola och socialtjänst,

att det under våren 2010, under tiden för denna granskning, har det beslutats att proV:s rektorer och socialtjänst kommer att mötas för samverkan från och med höstterminen 2010 och att det beslutade förebyggande programmet ÖPP skall organiseras i samverkan mellan socialkontoret och skolan,

att spelreglerna mellan de bägge aktörerna utbildningsnämnd (beställare) och ProV:s styrelse (utförandenämnd) inte är klargjorda,

att man bör överväga om skolhälsovården och stödenheten skall närma sig varandra organisato-riskt för att skapa en mer samhållen elevhälsa i kommunen,

att man bör överväga om hur funktion i det tidigare KSU ung och regelbundna presidiemöten mellan tidigare socialnämndens, skolstyrelsens, kultur- och fritidsnämndens presidier och berörda chefstjänstemän hade skulle kunna återskapas i nuvarande organisation för att stärka styrningen av barn- och ungdomsfrågor i kommunen,

att den ökade antalet anmälningar av barn och ungdomar till socialtjänsten är oroande och bör analyseras noggrant,

att åtgärder bör vidtas så att det är möjligt att genomföra barn- och ungdomsutredningar inom socialtjänsten i lagstadgad tid.

Vår samlade bedömning är att det brister i styrning av samverkan inom kommunen i arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa. Orsaken till detta kan möjligen förklaras av olika syn-sätt inom tjänstemannaorganisationen och otydligheter/okunskap om respektive nämnds ansvar. I de intervjuer vi genomfört önskar alla en bättre dialog och tillit varandras kompetenser och an-svarsområden samtidigt utrycks på flera håll en bristande tillit till andra. En förutsättning för att

lösa detta är skapa tydligare strukturer för hur samverkan mellan kommunens verksamheter skall utformas. Detta handlar inte enbart om särskilt stöd inom skolan utan om kommunens totala stöd och insatser för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Vi kan konstatera att det un-der våren 2010 tagits initiativ som stödjer en positiv utveckling avseende samverkan för arbetet för barn som far illa eller riskerar att fara illa.

2. Bakgrund

KPMG har av Värmdö kommuns revisorer fått i uppdrag att granska vilken styrning och uppfölj-ning som sker avseende ungdomsfrågorna med särskilt fokus på arbetet som bedrivs för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa.

Det är framförallt utbildningsnämnden och socialnämnden som ansvarar för insatser gällande barn och ungdomar. Dessa nämnders verksamheter styrs utifrån Socialtjänstlagen, Skollagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Genom samverkan mellan olika parter kan olika kompetenser utnytt-jas och riskerna minskas för dubbelarbete eller att ärenden ”hamnar mellan stolarna”. En fram-gångsrik samverkan bygger på att alla parter har en gemensam och accepterad uppfattning om vad målet med samverkan är och hur man ska uppnå det. Den egna kommunala skolverksamheten bedrivs i en egen förvaltning proVarmdo (proV).

De nationella riktlinjerna och kraven på kommunerna gällande insatser för barn och ungdomar är tydliga beträffande behovet av samordnade insatser mellan kommunens olika verksamheter. Detta gäller både på verksamhetsnivå och på individnivå.

Flera rapporter under de senaste åren t.ex. Socialstyrelsens folkhälsorapport har visat att den psy-kiska ohälsan har ökat bland barn och ungdomar i Sverige. I stora delar av landet pågår diskus-sioner i olika forum om samverkan kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa, alternativt barn och unga med sammansatt psykisk och social problematik.

I en totalundersökning av Svenska barns hälsa i skolår sex och nio genomförd av Sveriges folk-hälsoinstitut visar att en stor andel av ungdomarna i Värmdö kommun beskriver psykosomatiska besvär, nedstämdhet och alkoholbruk i högre grad än många andra kommuner. Värmdö kommun är en av de kommuner i Sverige där ungdomar i skolår nio dricker mest alkohol.

Myndigheter har en lagstadgad skyldighet att samverka med stöd av 6 § förvaltningslagen. I 4 kap 1§ Socialtjänstlagen (SoL), 1 kap 2a § första stycket Skollagen samt, 2f § första stycket Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), regleras det att alla som arbetar med barn och unga har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att samverkan skall komma till stånd.

3. Syfte

Syftet med granskningen var att bedöma om socialnämnden och utbildningsnämnden och produk-tionsstyrelsen för proV i Värmdö kommun skapat förutsättningar för samverkan i arbete med barn- och ungdomar som far illa, är riskzonen att fara illa eller på annat sätt är i behov av extra stöd.

Vi har granskat:

• Om berörda nämnder skapat förutsättningar för en ändamålsenlig samverkan inom barn- och ungdomsområdet.

• Om det finns en uttalad organisation och fastställda riktlinjer för hur kommunen arbetar med och för ungdomar som far illa, är riskzonen att fara illa eller på annat sätt är behov av extra stöd.

• Om det finns en praktisk fungerande samverkan inom området i kommunen.

• Om det finns en tydlig ansvarsfördelning inom området i kommunen.

• Vilken samverkan som sker mellan de berörda nämnderna och deras förvaltningar i arbe-tet med ungdomar.

4. Avgränsning

Granskningen har omfattat kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och socialnämnden och pro-duktionsstyrelsen för proV. Granskningen avgränsas till att beröra barn och ungdomar upptill 19 år.

5. Revisionskriterier

Vi har bedömt om rutinerna/verksamheten uppfyller:

• Socialtjänstlagen 3 kap.

• Skollagen 1 kap2a §.

• Hälso- och sjukvårdslagen.

• Tillämpbara interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut.

6. Metod

Granskningen har genomförts genom:

• Studie av relevanta dokument.

• Intervjuer med berörda tjänstemän och förtroendevalda.

7. Projektorganisation

Granskningen har genomförts av konsult Örjan Garpenholt.

8. Samverkan

Regering och riksdag har tydligt uttalat att samverkan behöver utvecklas ytterligare när det gäller målgruppen barn som far illa eller riskerar att fara illa. Som ett resultat av propositionen Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. (Prop. 2002/03:53) infördes i lagbestämmelserna för de olika myndigheterna en skyldighet att samverka. Socialstyrelsen fick också i samverkan med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen, i uppdrag att ta fram en nationell strategi för samverkan. År 2004 presenterades denna strategi och en revidering gjordes under år 2007.

I denna strategi står att målet med samverkan är att sätta barnet i fokus och kunna ingripa tidigt, vilket förutsätter en struktur för ledningssamverkan, riktlinjer, samordnarfunktioner m.m. ”En stabil och välfungerande samverkan kräver prioritering, kunskap, planering och inte minst ett aktivt ställningstagande hos ledningarna i berörda verksamheter” är ett av de centrala budskapen i rapporten.

I Skolverkets skrift ”Kraften av samverkan” (2009) identifieras en rad gemensamma framgångs-faktorer för en lyckad samverkan. I rapporten sammanfattas tre S som förutsättningar för sam-verkan:

Styrning: det skall finnas ett samlat grepp i samverkansfrågor. Detta kräver engagemang och ställningstagande från den politiska och administrativa ledningen. Det uppfylls genom legitimera, ge mandat och resurser samt efterfråga uppföljning och utvärdering.

Struktur handlar om att skapa tydlighet. I struktur ingår att veta vilka grupper man talar om och att begrepp är tydligt definierade. Det skall finnas en ett tydligt syfte och ansvarsfördelning. Av-tal, riktlinjer och handlingsplaner är exempel på verktyg för att utforma strukturer för samverkan.

Samsyn avser att man har tydliga yrkesroller samtidigt som man har en gemensam problemför-ståelse. Det krävs en tillit till varandras kompetens och förståelse för varandras uppdrag, resurser och begränsningar. Olikheter är styrkan i en välfungerande samverkan. Samsyn kräver kontakt-ytor och kommunikation.

Erfarenheter från kommuner som har jobbat länge med samverkan visar att tidiga insatser kan bryta en negativ utveckling och med tiden minska de akuta insatserna för barn och ungdomar. Detta innebär att resurser i stället kan användas för att förebygga att problem uppstår. Som en del i Skolverkets nationella satsning har beräkningar gjorts som visar att varje ung människa som hamnar i utanförskap kan kosta samhället 10-15 miljoner kronor. Genom samverkan mellan parterna kan olika kompetenser utnyttjas och riskerna minskas för dubbelarbete eller att ärenden ”hamnar mellan stolarna”.

9. Lagstiftning

I kommunen är det framförallt socialnämnden, utbildningsnämnden och produktionsstyrelsen för proV och dess verksamheter som ansvarar för insatser riktade mot barn och ungdomar. Dessa nämnders verksamheter styrs utifrån Socialtjänstlagen, Skollagen och Hälso- och sjukvårdslagen.

De nationella riktlinjerna och kraven på kommunerna gällande insatser för barn och ungdomar är tydliga beträffande behovet av samordnande insatser mellan kommunens olika verksamheter. Detta gäller både på verksamhetsnivå och på individnivå.

Socialtjänstlagen ger uttryck för att kommunen genom socialnämnden skall arbeta med uppsö-kande och förebyggande insatser för barn- och ungdomar för att främja goda levnadsförhållanden, erbjuda grupper och enskilda sin hjälp och tjänster samt samverka med andra samhällsorgan eller andra föreningar (SoL 3 kap. 1, 4, 5§ och 5 kap 1a§). I 3 kap. § 7 ges även uttryck för att social-nämnden skall arbeta förebyggande och motverka missbruk av alkohol eller andra beroendefram-kallande medel.

I skollagen 1 kap 2a § fastslås skolans, förskolans och skolbarnomsorgens skyldighet att samver-ka med andra kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Där hänvisas till 14 kap. 1 § Soci-altjänstlagen (2001:453) och dess regler om anmälningsskyldighet till socialnämnden då barn kan behöva nämndens skydd.

I Hälso- och sjukvårdlagen 2f § finns reglerat att hälso- och sjukvården på socialnämndens initia-tiv, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa ska samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Där hänvisas också till bestämmelser i Socialtjänstlagen om skyldighet att anmäla till socialnämnden att det finns ett barn som kan behöva nämndens skydd.

10. Organisation och ansvar för barn och ungdomar i Värmdö kommun

Politisk organisation och ansvar för verksamheter som riktar sig mot barn och ungdomar i Värmdö kommun är utformad enligt följande.

Socialnämnden har ansvar för stöd och insatser för barn som bedöms vara i behov av detta enligt socialtjänstlagen. Individ- och familjeenheten inom socialförvaltningen har ansvar för att hjälpa barn som far illa och familjer med problem som de inte kan lösa själva.

Utbildningsnämnden ansvarar för förskole- och skolverksamhet, vilket omfattar förskola, för-skoleklass, grundskola, fritidshem, särskola, och gymnasieskola. Utbildningsnämnden är finansie-rings-/beställarnämnd för förskola, grundskola och gymnasieskola. Under nämnden finns stöden-heten. Stödenheten består av ett team som riktar sig till förskolan och grundskolan inom både kommunal och enskild verksamhet.

Produktionsstyrelsen för proV är den nämnd som är ansvarig för driften av förskole- grundsko-le- och gymnasieskolverksamhet som bedrivs i kommunal regi i Värmdö kommun.

Denna granskning fokuserar på samverkan omkring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Vi kommer endast i korthet redogöra för de olika nämndernas verksamheter för att sedan fokusera på de problemområden som vi identifierat.

Det har under senare åren varit livliga diskussioner inom kommunen och i lokala medier om hur stödet till barn och unga skall utformas i kommun. Även andra delar av skolans verksamhet har diskuterats men det ingår inte i denna granskning.

10.1 Socialnämnden

Socialnämnden och dess förvaltning ansvarar för att barn och ungdomar med behov av stöd ge-nom förebyggande, rådgivande och behandlande insatser och tillsyn skall få de insatser de behö-ver för att förhindra bestående problem och ge barn en trygg och utvecklande uppväxtsituation. Arbetet med barn- och ungdomar sker vid IFO- enheten inom socialförvaltningen. Arbetet är uppdelat i en familjenhet, som ansvarar arbetet för barn i åldern 0-11år och dess familjer och en ungdomsenhet som ansvarar för arbetet med ungdomar i ålder 12-19 år.

Anmälan till socialtjänst vid misstanke att ett barn far illa är ingången till barn- och familjenheten och ungdomsenheten. Enkelt utryckt kan sägas att ärendegången inom enheten med en anmälan består av tre delar,

1. Mottagning av anmälan och beslut om utredning eller inte.

2. Utredning och ev. beslut om insatser.

3. Insats antingen inom kommunen eller när inte möjlighet till detta finns externa insatser och uppföljning av dessa.

Arbetet vid enheten är utformat så att en socialsekreterare ansvarar för ett ärende från mottagande av anmälan – beslut om utredning – utredning – beslut om insats- uppföljning av insatser. Enheten är certifierad användare av BBIC (barnets behov i centrum). BBIC är ett kartläggningssystem med syfte att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Syste-met ska också skapa enhetlighet för att förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. BBIC ger förutsättningar att sätta barnets behov i relation till föräldrarnas för-måga att tillgodose dem, samt andra faktorer i omgivningen.

Det har skett en ökning av antalet anmälningar till socialtjänsten. Sedan år 2005 har antalet an-mälningar ökat med 114 procent och antalet utredningar med 188 procent. Eftersom personalen inte utökats i samma grad så har den genomsnittliga kostnaden för en barnutredning minskat från 22 646 kr år 2005 till 14 642 kr år 2009 och en ungdomsutredning från 20 594 kr till 9 904 kr. Socialtjänsten uppger att det resulterat att det blivit har svårt att få tid för förebyggande arbete, skolkontakter och att man känner sig som ”utredningsmaskiner”. Man uppger också att en konse-kvens av detta är att man har svårt har svårt hitta tid att ta fram statistikunderlag, policy etc. Arbe-tet med enskilda och uppbyggnaden av öppna insatser har prioriterats. Det är också svårt att hålla de lagstadgande tiderna för ärendehantering. Cirka 30 procent av ärenden klarar inte dessa tids-gränser.

Det finns ingen djupare analys av orsaken till det ökande antalet anmälningar. Socialkontoret har dock jämfört anmälningarna år från år och har kunnat konstatera att alla typer av anmälare har ökat, från skolan, föräldrar, polisen etc. En tydlig tendens finns på ungdomssidan när det gäller ökning av narkotikarelaterade anmälningar. Den rådande uppfattningen inom socialkontoret är att ökningen beror på lika delar ökning av osäkra föräldrar med stora svårigheter att få livet att gå ihop, frånvaro av en stödjande äldre generation på nära håll, oklara kunskapsmål i skolan, ökad tillgänglighet till narkotika, större benägenhet att söka stöd hos socialtjänsten vilket gett social-tjänsten nya kundgrupper. Ändå anser man att det är det svårförklarligt att ökningen är så stor.

Antalet placeringsdygn på institution har ökat från 2 566 dygn 2005 till 6 639 år 2009. En liknan-de ökning har skett avseende antal placeringar i familjehem från 5 353 dygn år 2005 till 8 507 dygn 2009.

Nedan är exempel på verksamheter som bedrivs av socialförvaltningen eller i samarbete med andra för barn och ungdomar i Värmdö kommun.

I Stockholms län är samverkan mellan landsting och kommuner organiserade i s.k. BUS- grupper. Busgruppen är en chefsgrupp med mandat att bestämma i policyfrågor. I Bus -gruppen i Värmdö kommun ingår från kommunen: biträdande socialchef, stödenhetschef, chef för funktionshinder unga, IFO- chef och utvecklingsledare. Landstinget representeras av; habiliteringschef, chef för BVC, chef från BUP, chef för landstingsdelen av Hamnen, chef för barn och ungdomsmedicin.

Hamnen är en öppen mottagning för barn, ungdomar och föräldrar dit man kan vända sig för behandling, rådgivning, föräldrastöd och psykologbedömning. Hamnen erbjuder stöd både indi-viduellt och i grupp samt föreläsningar för föräldrar. Hamnen är en samverkan mellan vårdcentra-len i Gustavsberg och Socialkontoret i Värmdö där det finns tillgång till socionomer, psykologer, specialpedagog och psykiater.

Komet är ett evidensbaserat föräldrastödsprogram och en hjälp till föräldrar att minska bråk och konflikter att få en bättre relation till sina barn/ tonåringar. Programmet vänder sig till föräldrar som hamnat i ett negativt samspelsmönster som är svårt att bryta utan stöd. På Hamnen erbjuds Komet föräldragrupper för föräldrar till barn mellan 3-11 år samt till tonårsföräldrar. Förstärkt Komet erbjuds endast som insats efter bedömning av socialsekreterare och föregås alltid av en utredning.

Ungdomsmottagningen är en öppen mottagning för ungdomar och unga vuxna upp till 23 år. Ungdomar kan få hjälp med t.ex. rådgivning och stöd, preventivmedel och sexuellt överförbara sjukdomar. Ungdomsmottagningen är en samverkan mellan vårdcentralen i Gustavsberg och So-cialkontoret i Värmdö där det finns tillgång till kuratorer, barnmorskor och läkare.

Kommunen har uppföljningsansvar för ungdomar mellan 16-20 år som inte studerar eller arbe-tar. Ungdomsuppföljningen arbetar med att få ungdomarna i praktik, studier eller arbete.

Vågen är ett samarbetsprojekt mellan Värmdö kommun och Gustavsbergs Vårdcentral i syfte att fånga upp och hjälpa unga mellan 16-24 år som har stora svårigheter ex unga som har stora pro-blem med sysselsättning, ekonomi, social samvaro, eller att hitta en fungerande struktur i varda-gen. Problemen är ofta kombinerade med olika rädslor, ångest och nedstämdhet. Vågen startade I september 2009 finansieras av VärmSam, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Socialtjänst och Vårdcentral.

Varje termin genomförs en gruppverksamhet som riktar sig till barn och ungdomar mellan 7 och 18 år som i sin uppväxtmiljö har nära kontakt med missbruk. Grupperna är åldersindela-de och träffas 15 – 20 gånger. Målet med träffarna är bl.a. att öka kunskaperna om beroende, få bättre självkänsla och upptäcka att man inte är ensam om sina upplevelser.

Krissamtal för barn och unga – Trappan. Barn som upplevt våld i familjen har egna behov och ett eget perspektiv som inte alltid överensstämmer med de vuxnas. Det är viktigt att ge barnen ett eget utrymme för samtal. Samtalen är en första krishjälp och ingen terapeutisk behandling. Trapp-pansamtal vänder sig till barn mellan 4 och 18 år och är kostnadsfria. Trappan är en samverkan mellan Nacka Värmdö kvinnojour, Nacka och Värmdö kommuner.

Utredningscentrum för unga lagöverträdare – 48:an vänder sig till barn och unga under 18 år som bor i Värmdö kommun och är misstänkta för brott. Polis, socialtjänst och åklagare har ett nära samarbete. Tanken är att man snabbt ska utreda brott och ge stöd och hjälp att sluta begå brott. 48:an finns på polisstationen i Gustavsbergs hamn. Handläggare från Ungdomsgruppen på socialkontoret är stationerade hos närpolisen i Gustavsberg.

Stödcentrum för unga brottsoffer riktar sig till ungdomar mellan 13 -20 år som blivit utsatta för brott. De kan få stöd och hjälp för att bearbeta den kränkning som brottet inneburit och få infor-mation om ev. polisutredningen och rättegång. Stödcentrum är ett samarbete mellan socialkonto-ret och närpolisen i Värmdö.

Medling för unga som begått brott. Syftet med medling är att den unge som begått en brottslig handling får insikt i brottets konsekvenser och att den som utsatts för brott får möjlighet att bear-beta det som hänt. Kommunen har särskilt utbildade och arvoderade medlare.

Polarna Värmdö är en mobil grupp som under årets alla helgkvällar rör sig i de områden där ungdomar samlas. Polarna avstyr bråk, skapar lugn och trygghet, kan vid behov kontakta föräld-rar och knyter kontakter med ungdomarna. Polarna Värmdö består av ett 20-tal ungdomar i åldern 16-20 år som tillsammans med vuxna arbetsledare har som uppgift att finnas ute bland kommu-nens ungdomar och samverka med socialtjänst, nattvandrare, Värmdö Bikers och polis.

MST-teamet – öppenvårdsbehandling för barn och ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Insatsen är biståndsbedömd av socialsekreterare på IFO.

Den finns ingen samverkansordning formulerad mellan skola och socialtjänst i kommunen. Den rutin för anmälan till socialtjänsten som är framtagen i skolhälsovården är inte förankrad inom socialtjänsten. Enligt de intervjuer vi genomfört är samverkan mellan socialtjänst och proV: s skolor varierande. I samband med en anmälan kallas oftast socialtjänsten till skolan. BBIC inne-bär också att skolan hörs om barnet eller ungdomens situation. Övrig samverkan sker om någon önskar och skiljer sig åt mellan skolorna inom kommunen.

Det är beslutat att ÖPP (Örebro Prevention Program) skall införas i kommunens skolor. ÖPP är ett drogförebyggande arbetsätt som innehåller enkla informationsinsatser och innebär att föräldrar tillsammans gör överenskommelser/kontrakt avseende regler för ungdomar om t.ex. droger. För att detta skall fungera krävs information vid föräldramöten av utbildade informatörer. Trots beslut om genomförande har det varit svårt att få ÖPP infört i kommunens skolor. Deltagande i utbildning av informatörer har varit lågt. Ansvarig för implementeringen av ÖPP är kommunens drogsamordnare. I maj 2010 har en överenskommelse gjorts mellan ProV och socialkontoret om ett systematiskt genomförande av ÖPP i alla högstadieskolor. Socialsekretare och lärare kommer att utbildas tillsammans och hålla föräldramöten.

Kommentar

Vi bedömer att det finns väl upparbetade rutiner inom socialförvaltningen i de delar som avser myndighetsutövning och samverkan omkring ett anmälningsärende. Det är lämpligt att den rutin som utformas för anmälan till socialtjänsten av skolhälsovården är framtagen i samverkan med socialförvaltningen. För att förbättra samverkan mellan skola och socialtjänst bör regelbundna mötespunkter mellan skolorna i Värmdö och socialtjänst etableras. Under våren 2010 har det beslutats om att regelbundna möten med socialtjänst och rektorer i kommunen skall etableras. Datum för dessa möten är bestämda. Den ökning av antalet anmälning, utredningar, insatser och placeringar bör analyseras djupare för att ta reda möjliga förklaringar med frågor som realteras till åldersförändringar, drogvanor och andra faktorer som kan påverka barn och ungdomar situation.

10.2 Utbildningsnämnden och proVarmdos produktionsstyrelse

Från och med 2009 slogs barnomsorgsnämnden och förskolenämnd, grundskolenämnd och gym-nasie- och utbildningsnämnd samman och utbildningsnämnden (UBN) bildades. UBN har till uppgift och ansvar att fullgöra kommunens skyldigheter enlig skollagen. Nämnden är ansvarig för finansiering, målformulering och utvärdering av kommunens skolor. Utbildnings-, kultur- och äldrekontoret (UKÄ) har i uppdrag att via utbildningsenheten och dess skolchef verkställa nämn-den uppgifter. Vid UKÄ finns även stödenheten.

Förvaltningen och nämnden (produktionsstyrelsen) proV bildades år 2007 och är Värmdö kom-muns egenproduktion av välfärdstjänster inklusive de kommunalt drivna skolorna. Alla verksam-heter inom proV är egna resultatenheter. Avsikten med proV inom skolområdet är att samordna och driva kommunens skolor. De enskilda rektorerna ansvarar för respektive resursenhet avseen-de ekonomi och innehåll mot utbildningsnämnden.

Det finns en processbeskrivning för skolans arbete med barn i behov av särkilt stöd. Processbe-skrivningen togs i den tidigare organisationen och är under omarbetning för att anpassas till nuva-rande organisation. Processen för skolans arbete med barn i behov av särskilt stöd består av sju steg:

1. En individuell utvecklingsplan (IUP) skall upprättas för samtliga elever.

2. Om IUP ej tillräcklig sker en anmälan till det lokala elevvårdsteamet.

3. Rektor beslutar att behovet utreds (stödenheten).

4. Rektor beslutar om särskilt stöd inom befintlig verksamhet.

5. Elevvårdskonferens där åtgärdsprogram upprättas.

6. Ansökan om särskild stödinsats skickas till stödenheten.

7. Uppföljning/utvärdering av genomförda insatser.

Skolhälsovården

Skolhälsovården samordnas inom proV och har en egen verksamhetschef. Skolsköterskorna är underställda respektive rektor och ingår i skolans elevvårdsteam. Verksamhetschefen för skolhäl-sovården är underställd produktionschefen för proV. Under rektorerna finns även skolkuratorerna. Övrig stödpersonal finns vid stödenheten som organiseras under UKÄ (Utbildnings Kultur- och Äldrekontoret). Skolsköterskan ingår i rektors lokala stödteam på respektive skola förutom den mer reglerade skolhälsovårdsverksamheten med planerade besök enlig fastställt schema och öpp-na mottagningar.

Stödenheten

Stödenheten är en gemensam resurs (fri nyttighet) för kommunala och enskilda förskolor och skolor i Värmdö Kommun. Stödenheten består av ett team som riktar sig till förskolan och grund-skolan inom både kommunal och enskild verksamhet. Enheten arbetar tillsammans med personal som behöver hjälp i sina frågor kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Teamet består av psykologer, specialpedagoger, talpedagog och skolsamordnare. Uppgifterna för stödenheten är:

– att i samråd med ansvarig rektor svara för bedömning och beslut om insats,

– att vara rådgivande och konsultativ gentemot rektor och övrig personal som i vardagen arbetar med barnen/eleverna, för kommunens alla förskolor och skolor,

– att tillsammans med rektor ansvara för tillsyn/uppföljning/kvalitetssäkring av beslutad insats för barn/elever både inom och utanför kommunen,

– att besluta om tilldelning av C-peng (se nedan),

– besluta om antagning till särskolan och Resursskolan.

Resursskolan

Resursskolorna är en gemensam resurs för förskola och skola i Värmdö kommun. Resursskolorna samverkar med BUP, Habiliteringen, HKO, IFO, IV samt Särskolan, BVC och skolhälsovården. På Värmdö finns idag sju särskilda undervisningsgrupper som tillhör Resursskolan. Grupperna har hög vuxentäthet och individuellt anpassad studiegång. Placeringen är inte tidsbestämd, utan avgörs från elev till elev. Ansökan till resursskolans undervisningsgrupper görs av föräldrar och skola tillsammans. Ansökan bedöms av och antagning görs av stödenheten vid UKÄ. Resurssko-lorna är geografiskt placerade på olika håll men har en gemensam rektor.

Under 2008 utarbetades ett nytt ersättningssystem för elever i behov av särkilt stöd i grundskolan som genomfördes höstterminen 2009. Systemet innebär att förutom den ”vanliga” skolpengen (A ersättning) får alla skolor 3 000 kr per elev år (B ersättning) som ska användas till arbete med elever i behov av särkilt stöd. För elever som extra resurskrävande kan skolan söka extra medel från stödenheten (C ersättning). I det initiala förslaget innebar att Resurskolans elever skulle ingå i C-ersättning. C- ersättningen uppgår till 156 000 kr per elev och läsår. Det innebar enligt ProV:s

rektorer att inte Resursskolan skulle kunna finnas kvar som en rektorsenhet i och med att alla elever vid Resurskolan inte bedömds ha rätt till C- ersättning. Förslaget ändrades och resurssko-lorna är fram till 2010-12-31 är anslagsfinansierade och ingår inte i det utarbetade ersättningssy-stemet. I samband med att avtalet mellan UBN och proV förlängdes beslutades också:

Att föreslå kommunstyrelsen att tillsatta utredning med en parlamentarisk ledningsgrupp för att presentera förslag till en samordnad struktur och ledningsorganisation, process och pedagogik for ungdomar, elever med särskilda behov med syfte att öka kvaliteten inom de ekonomiska ramar som var tänkt när beslutet om B- och C-ersättning initierades.

Att utredningen särskilt får i uppdrag att komma med förslag på hur utredning av barn med särskilda behov kan utvecklas, förbättras och kvalitetssäkras.

Att utredningen särskilt får i uppdrag att komma med förslag på hur kvalitetssäkring och uppföljning för detta verksamhetsområde kan utvecklas och förbättras.

At utredningen ska presentera sina resultat senast 2010-12-31, utredningen ska redovisa sina resultat senast i juni 2010 och under tiden fram till det slutliga förslaget presenteras.

Vid kommunstyrelsen arbetsutskott 2009-10-26 beslutades att kommunstyrelsens arbetsutskott ska vara ledningsgrupp för utredningen om elever i behov av särkilt stöd i grundskolan. Den 21 april 2010 hölls ett upptaktsmöte inom kommunen för den beslutade utredningen. Mötet avsluta-des med punkten om vilket uppdrag som skall ges till tjänstemännen. Om ledningsgruppen däref-ter formulerat någon form av utredningsdirektiv finns inte dokumenterat?

I en sammanställnig som presenterades av proV vid upptaktsmötet beskrivs hur skolan upplever samverkan med stödenheten och socialtjänsten. Knappt 40 procent av skolorna upplever att sam-verkan fungerar väl med socialtjänsten och cirka 50 procent när det gäller stödenheten. Slutsatsen som dras är att det övergripande samarbetet med socialtjänsten kan bli bättre och upplevs olika välfungerande av olika skolor. När det gäller stödenheten beskrivs samverkan som bra hjälp i enskilda ärenden men, för liten resurs och bristande kontinuerlig kontakt.

10.3 Övergripande samordning

Ungdomspolitiskt program

Det finns ett ungdomspolitiskt program för Värmdö kommun antagen av kommunfullmäktige år 2005. Programmet omfattar ungdomar i åldern upp till 25 år utan avgränsning nedåt i åldrar. Pro-grammet innehåller 6 målområden. De sex målområden är:

• Medborgaren i fokus

• Livslångt lärande

• Stöd till utsatta

• Berikande upplevelser

• Ett hållbart Värmdö

• Trygg och säker kommun

Till varje mål togs ett antal indikatorer fram. Programmet innehåller ett avsnitt om hur program-met skall följas upp. Avsikten var att uppföljningen av programmet och dess mål och indikatorer skulle var en del av den årliga uppföljningen av kommunens nämnder. Det har inte skett. Enligt intervjuer har programmet används i det politiska arbetet men detta är inte dokumenterat.

Policy för kommunens tvärsektoriella arbete med barn- och ungdomsfrågor 2010 – 2015

Det har under våren 2010 tagits fram ett förslag till policy för Värmdö kommuns tvärsektoriella arbete med barn- och ungdomsfrågor 2010 – 2015. Förslaget till policy har tagits fram av presidi-erna i socialnämnden, utbildningsnämnden, nämnden för äldre och funktionshindrade och ung-doms, kultur- och fritidsnämnden. Policyn innehåller nio områden.

Barn- och ungdomar i Värmdö

• Har en god uppväxt tillsammans med vuxna

• Har jämlika och hälsosamma förhållanden

• Har möjlighet till omsorg och utbildning i sin närmiljö

• Har kunskaper och framtidstro

• Har möjligheter att utveckla intressen

• Har en trygg och säker miljö

• Har möjlighet att påverka sin egen situation

• Har möjlighet att påverka sin egen situation

• Har inflytande över samhällets utveckling

• Har möjlighet att få eget boende till en rimlig kostnad (ungdomar och unga vuxna)

Förslaget till policy har skickats ut på remiss till kommunens nämnder och bolag och kommer sedan att beslutas i kommunfullmäktige. Avsikten är att fullmäktige efter att man antagit policyn ger nämnder i uppdrag att ta fram handlingsplaner utifrån policyn.

Kommunstyrelsens ungdomsutskott (KSU ung)

Tidigare mandatperiod fanns ett utskott under kommunstyrelsen, KSU- ung under ledning av kommunstyrelsens ordförande. KSU- ung bestod av politiker från berörda nämnder och ledde ”Origo”- en tvärsektoriell organisation bestående av tjänstemän som arbetade med förebyggande ungdomsfrågor. Dessutom fanns regelbundna presidiemöten mellan socialnämndens, skolstyrel-sens, kultur- och fritidsnämndens presidier där även berörda chefstjänstemän deltog. Syftet med dessa möten var bl.a. att ha en tydlig linje och styrning beträffande barn i behov av särskilt stöd. Denna politikerstyrda organisation finns inte idag.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

BRÅ är en brottsförebyggande samverkansorganisation som inledde sitt arbete under slutet av 2001. Rådet har en bred representation där bland andra ideella organisationer, polisen, kommuna-la förvaltningar och bostads- och fastighetsbolag ingår. Värmdös lokala brottsförebyggande råds ordförande är socialnämndens ordförande. Det brottsförebyggande rådets främsta uppgifter är att;

• Skapa forum för dialog, samverkan och kunskapsutbyte

• Skapa samsyn, gemensam bild av problem, definitioner och planering

• Initiera samarbetsprojekt mellan olika parter

• Fånga upp och diskutera trender i brottsutvecklingen

• Strategiskt arbete med mål och handlingsplan

• Helhetsbild

• Följa upp det brottsförebyggande, trygghetsskapande och skadeförebyggande

I brottsförebyggande rådet ingår bl. a. biträdande socialchef, alkohol och drogsamordnaren samt chefen för proV förutom polis, vaktbolag, kommunens säkerhetschef och andra som har med kommunens trygghetsfrågor att göra. Arbetet har en stark inriktning mot förebyggande arbete för unga och har en aktör för att samordna det alkohol och drogförebyggande arbetet och arbetet mot brottslighet.

11. Sammanfattande bedömning och rekommendationer

Värmdö är en Sveriges snabbast växande kommuner. Tjugofem procent av kommunens innevåna-re är under 5 år och 15 procent är under 20 år. Kommunen är en blandning av många olika karak-tärer. En uttalad landsbygd i skärgården, en bruksmiljö och en nybyggarort och på sommaren en semester- och fritidsort. Nyligen presenterade data om hälsoläget bland barn och ungdomar i kommunen visar att i variabler som alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa placeras kommunen bland de mesta utsatta i landet och i Stockholms län. Det verifieras i de intervjuer som genom-förts. Detta innebär stora utmaningar för kommunens arbete med barn och ungdomar.

Vi bedömer att det saknas en tydlig styrning om hur socialförvaltning och proV och utbild-ningsnämnden skall samverka avseende insatser för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Det finns inga gemensamma riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas för barn- och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa i kommun. Det har inte funnits upparbetade ru-tinmässiga kanaler för möten mellan socialtjänst och skola. Det har saknats en kontinuitet i sam-verkan mellan skola och socialtjänst. Under våren 2010 har det beslutats om att proV:s rektorer och socialtjänst kommer att mötas för samverkan från och med höstterminen 2010.

Det finns en väl fungerande ärendehantering inom skolorna och stödenheten

I Värmdö kommun finns strukturerna och rutiner formulerade inom respektive nämnds verksam-het. Däremot är inte gränssnitten mellan de olika delarna väl beskrivna. Den politiska strukturen i Värmdö kommun är utformad med interna beställare och utförare. Spelreglerna mellan de bägge aktörerna utbildningsnämnd (beställare) och ProV:s styrelse (utförandenämnd) är inte klargjorda. Respektive rektorsområde leds utifrån två strukturer genom driftsmässig samordning via proV och genom utbildningsnämnden avseende myndighetsansvar, fördelning av ekonomiska medel och uppföljning. Det är också utbildningsnämnden som beslutar om antagning till särskola och resursskolan genom stödenheten.

När det gäller barn som far illa eller misstänks far illa finns det riktlinjer för hur anmälan skall ske inom skolan framtagna av skolhälsan. Även socialtjänsten har riktlinjer för hur en anmälan skall ske. Det finns dock inga gemensamt utformade och beslutade riktlinjer/rutiner. Vi anser att rikt-linjer som berör en annan nämnd bör tas gemensamt av de nämnder som berörs och det sättet även gälla övriga icke kommunala drivna skolenheter och inte endast av skolor drivna av proV.

Systemet med en separat stödenhet och skolhälsovård organiserad under respektive rektor anses fungera väl. Vi bedömer att man bör få till en mer strukturerad samverkan mellan skolhälsovår-den och stödenheten. I en rapport från skolverket 2002 beskrivs hur skolhälsovåren och andra elevvårdande insatser bör vävas samman från två spår till ett. Vi anser att man bör överväga om skolhälsovården och stödenheten skall närma sig varandra organisatoriskt för att skapa en mer samhållen elevhälsa i kommunen

I de genomförda intervjuerna framkommer att det till stor del saknas en samsyn inom området. Det har under de senaste åren varit politiska, tjänstemanna diskussioner om elever som är behov av särskilt stöd inom skolan. Diskussionerna har framförallt främst handlat om hur stödet skall organiseras och om ersättningsformer och -nivåer. Det finns även betydande skillnader i synsätt på hur stöd skall ges till barn och ungdomar med särskilda behov. Tonen i diskussionen om dessa frågor har vad vi kan förstå av rapportering i lokal massmedia varit hård. Vi välkomnar den ut-redning som är beslutat att genomföras för utredning av barn av behov av särkilt stöd i grundsko-lan. Det är däremot anmärkningsvärt att utredning inte kommit till stånd till dags datum.

I och med att det tidigare KSU- ung och möten regelbundna presidiemöten mellan socialnämn-dens, skolstyrelsens, kultur- och fritidsnämndens presidier och berörda chefstjänstemän upphört är vår bedömning att styrning och samverkan om barn- och ungdomsfrågor har försvagats. Syftet med dessa möten var bl.a. att ha en tydlig linje och styrning beträffande barn i behov av särskilt stöd. För att stärka styrnig av barn- och ungdomsfrågor bör det övervägas hur ett sådant politiker-styrt arbete kan återupptas.

Vi välkomnar den föreslagna policyn för Värmdö kommuns tvärsektoriella arbete med barn- och ungdomsfrågor och att den utgår från FN:s barnkonvention. Policyn är dock mycket kortfattad när det gäller implementering av barnkonventionen. I uppdragen till nämnderna att ta fram hand-lingsplaner bör arbetet med att förverkliga barnkonventionen uppmärksammas mer än i själva policyn.

Vår samlade bedömning blir att det brister i styrning av samverkan inom kommunen. Orsaken till detta kan möjligen förklaras av olika synsätt inom tjänstemannaorganisationen och otydlighe-ter/okunskap om respektive nämnds ansvar. I de intervjuer vi genomfört önskar alla en bättre dialog och tillit varandras kompetenser och ansvarsområden samtidigt utrycks på flera håll en bristande tillit till andra. En förutsättning för att lösa detta är det skapas tydligare strukturer för hur samverkan mellan kommunens verksamheter skall utformas. Detta handlar inte enbart om särkilt stöd inom skolan utan om kommunens totala stöd och insatser för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Vi kan konstatera att det under våren 2010 tagits initiativ som stöd-jer en positiv utveckling avseende samverkan för barn som far illa eller riskerar fara illa.

KPMG, dag som ovan

Mats Lundberg Örjan Garpenholt

Kundansvarig Konsult

Vad händer nu?

Senaste artiklarna

Lämna ett svar

Lämna en kommentar