Rupert Murdoch har under de senaste 20 åren varit den obestritt största mediemogulen i världen. Han har effektiviserat tidningsbranschen genom att införa effektiv teknik. Han såg också tidigt möjligheterna med tv. Denne, från början australier som av legala skäl var tvungen att bli amerikansk medborgare. Under 1980-talet var det nämligen inte möjligt för utlänningar att äga amerikanska tv-stationer.
Samtidigt har en del av hans metoder kritiserats. Den nära kopplingen till framförallt den engelska politiken har rest frågetecken. Han och hans tidningar stödde Margareth Thatcher och sedan Tony Blair. På senare tid har han stött de konservativa. Frågan har ställts av allt fler:
-Vem granskar granskaren?
I Storbritannien fanns det fram till 1991 en stor konkurrent i Robert Maxwell. En invandrad tjeck som blev engelsman. Under kriget fick han sitt namn av sin dåvarande arbetsgivare MI6. Ganska snart byggde Maxwell upp en tidningskoncern som framstod som en stark konkurrent till Murdoch. Tidningsnamn som Mirror och förlagshus fanns i gruppen. I samband med den ekonomiska krisen i början på 1990 talet fick Maxwell problem. Han dog under mycket oklara omständigheter på sin lustjakt. Efter det upptäcktes bedrägerier och gruppen gick i konkurs. Kvar som stark medieägare i Storbritannien fanns Murdoch i ensamt majestät.
News of the World har framställts som ett av den värsta exemplen på tabloidpress. Man har sällan skytt några medel i jakt på löpsedelsrubriker. Hur långt man var beredd att gå framgick för något år sedan. Då dömdes en journalist på News of the World för att ha hackat sig in på en telefonsvarare hos en celebritet. Då slutade undersökningarna vid just journalisten.
Det skulle visa sig att tusentals blivit hackade och avlyssnade bara i Storbritannien.
Hur det ser ut i resten av världen vet vi ännu inte.
Undersökningar på båda sidor om atlanten lär ge svar på den frågan.
Paradoxalt nog kan problemen i Storbritannien bli närmast en välsignelse, rent ekonomiskt för Murdoch. Han ”tvingas” lämna papperstidningsmarknaden där och möjligen i USA. Samtidigt kan hans företagsgrupp växa på de elektroniska marknaderna och inom traditionell tv. Under normala betingelser hade Murdoch aldrig kunnat lämna papperstidningarna utan många besvärande frågor. Nu lär man få rimligt betalt och fokusera på de expansiva delarna av mediemarknaden. Ett ödets ironi.
Mycket talar för att Murdoch rider ut även denna kris, men med ett smalare marknadsfokus. Det som var tänkt som en bestraffning av honom kommer sannolikt att i historiens ljus se ut som en belöning.
Fortfarande finns dock många frågor kvar att besvara.
Fotnot: Bilden till vänster föreställer Robert Maxwell och den till höger Rupert Murdoch.