Den hade bara ett problem. Det saknades trovärdighet, länk.
Först förkunnar Carin Jämtin, länk att ledarna i verkställande utskottet har förtroende för den store ledaren. Klockan 23.00 samma dag meddelar samma partis kansli att den store ledaren ska hålla pressträff nästa dag klockan 15.00. Det lär inte finnas någon med minst normalbegåvning som inte tror att detta var överenskommet in i detalj. Det hade kanske fungerat i Nordkorea, men det fungerar inte i Sverige 2012.
Scenografin var hämtad från en flydd tid. Då det var möjligt att kontrollera information. Synen på väljarna eller individerna som väljer vittnar om en märklig människosyn. Känslan för inte tankarna i till jämlikhet och lika värde. Nej, i stället finns en liten grupp som vet bättre. Man undrar verkligen om sympatisörer och väljare vill ingå i ett sådant sammanhang, med den synen.
Så avgick då Håkan Juholt som ledare någon minut över tre. Klockan 16.30 håller organisationen presskonferens. Det som bli tydligt är den socialdemokratiskta självbilden. Detta är ett parti som inte räknat med något annat än framgångsrik.
Någon plan B finns inte om det skulle gå illa.
Nu går det dåligt för socialdemokratin. Några regler finns inte för en situation som denna. De flesta andra regelsystem, som stadgar och avtal tar just upp ”worst case”. Det finns nämligen med som ett alternativ, om än mycket oönskat.
Genom synen på sig själv som vinnare, länk
i varje läge blir socialdemokratin hänvisad till någon sorts representanter för representanterna. Dessa är långt borta medlemmar och väljare. Dessa ska nu, med nästan den gamla tidens statliga övermakt sätta upp regler för vad som ska ske. Reglerna kommer säkert formuleras mer utifrån taktiskt strategiska utgångspunkter än med primär omsorg om demokratin.
Även detta är tragiskt.
När man talar om rörelsen eller folkrörelsen från socialdemokratins ledande företrädare och hävdar speciella förutsättningar klingar det ålderdomligt och förlegat. Världen och även socialdemokratins medlemmar och sympatisörer har närmast fri tillgång till information. Det borde även ledningen inom socialdemokratin tänka på. Processerna måste skapas med utgångspunkt för de förhållanden som gäller i dag, länk,
Det finns en viktig kärna i begreppet folkrörelse, men den är väl dold inom socialdemokratin. Nu gäller det för socialdemokratin att inse att man är ett vanligt parti, ett bland andra. Man är inte förmer än andra partier.
Jämlikhet början med synen på sig själv i förhållande till den egna omgivningen. Utan att socialdemokratin ändrar denna kommer krisen att förvärras. Då räcker det inte med hur många partiledarbyten som helst. Spelreglerna inom partiet måste vara formulerade så att det är förutsägbara.
Socialdemokratin har en mycket lång väg att vandra innan man blir ett trovärdigt parti.
Att som så många leta externa syndabockar leder ingen vart, länk.
Nästa steg för det sargade partiet är sedan att formulera en modern politik, länk.