Jan Björklunds tal i Almedalen påminde om Lars Ohlys på en punkt. Det var bara de redan frälsta som jublade.
Trots försök att bredda sig och folkpartiet blev det insatser bara på marginalen i talet. Det kändes inte som ett magplask. Talet var mer av torrsim. Det Fredrik Reinfeldt lyckades med, nämligen att bli levande i talarstolen klarade inte riktigt Björklund.
Skolfrågor, äldrevård och kärnkraft är alla frågor där folkpartiåsikterna är kända. Framförallt på skolområdet har magister Björklund gjort en fantastisk insats. Tyvärr kvarstår faktum: att upprepa gamla åsikter fungerar inte år efter år. Om det ska lyfta krävs det något mer.
Trist kan man tycka med så goda förutsättningar.
Andra medier: Aftonbladet,
Andra bloggar: politikerbloggen, rasmus,
