Som en del av er märkt har jag tagit ledigt från bloggandet några dagar. I stället har vi varit och spanat i vår tid. Platsen för spaningen har varit London. En av mina absoluta favoritstäder.
När vi anlände till det lilla familjeägda hotellet, var det fortfarande litet. Ägaren var inte längre en familj. Det var ett imperium – Hilton. Bara det är värt en reflektion. Goda lokala lägen är alltid attraktiva även för de riktigt stora. Det kommer vi att se mer av i även i lilla lokala Sverige.
Vi beslöt oss för att uppleva det turisten gör. Vi avlade ett besök på Madame Tussauds Vaxkabinett. Det jag mindes från barndomens besök var de nästan ofattbara köerna. Denna lördag fanns det inget av ringlande och långa köer. Priset för att komma in var fortfarande högt. Vaxkabinettet förklarade det höga priset med att man inte var momsbefriad som andra museer. Nåväl, kanske en del av förklaringen.
Väl avplockade en ansenlig mängd pund tog vi hissen upp.
Ett par våningar upp stannar hissen Där mötte oss pressfotograferna. De mötte oss med ljud och ljus. Det är jag som har huvudrollen hos madame Tussauds. Vaxdockorna är statisterna. Jag går vidare in i en sal med superkändisar.
Där finns inte längre rep som håller mig skild från celebriteterna. Här gäller det att fotograferas med sin statist. Namnen på alla kändisarna finns inte längre tillgängliga. Några är bortrivna, men vad gör det? Vaxdockorna är ”mänskliga kulisser” på mitt eget kändisparty. Det viktigaste är att man kan fotograferas med kändisstatisten.
Det stämmer vad så många säger. Det börjar bli fler som vill synas än som vill se på.
Madame Tussauds går därför i takt med tiden.
Det känns att jag blivit gammal. För mig är det ok att beskåda och inte vara den som syns, men jag har en trend med mig ut.
På kvällen är det dag att besöka en bar.
Glöm vinet, glöm ölen, glöm den nya världen och den gamla också. Nu är det finanskris och då har fokus förskjutits öster ut. I alkoholens värld har förskjutning kommit tidigare. På Nobu bar är det saké som gäller.
Saké kallar vi i daglig tal för risvin. Egentligen är det helt fel. Saké bryggs på ungefär samma sätt som öl. Saké kan drickas kallt och varmt. Det finns fyra typer av finare saké. En typ med ett uns alkohol tillsatt. De tre andra typerna har ingen alkohol tillsatt. I stället har man polerat bort 40, 50 eller 60% av risets vikt. För den som är trendig är det saké som gäller numera.
Det verkar som om det är dags att lära av asiaterna och lära sig deras dryckestraditioner. För den som är nyfiken kan det bli en spännande resa.
Nästa lilla observation är ett ord och ett förhållningssätt. Ordet och förhållningssättet är organic. På svenska är det ungefär ekologiskt. På restauranger och i matvaruhus är det tydligt att det är trenden. Det känns som vi i Sverige vill vara ekologiska, men jag är inte säker på att vi ligger i täten. Det verkar som om engelsmännen är långt före oss på detta område.
