Årets Almedalsvecka lider mot sitt slut. Kanske är det fel att kalla den för vecka eller veckan. I stället har den fallit sönder i flera. På ett sätt kan man säga att Sverigedemokraterna förstörde veckan genom att komma in i riksdagen. 7 dagar var det längsta som gick för att få ihop en sammanhållen vecka. 8 dagar fungerar inte.
Fredagens aktivitet var påtagligt lägre än torsdagens och lördagens är inte stor. Kännetecknet för Almedalen är symbiosen mellan politik och påtryckare. Den finns inte på lördagen och än mindre på söndagen.
Två partier har i år dragit nitlotten, centern och socialdemokraterna. Nästa år är det folkpartiets och centerns tur. Man har sin dag på lördagen och söndagen.
Almedalsguiden var till bredden fylld. En typ av inslag som alltid är spännande stavas forskning. Universitet och andra forskningsinstutitioner för ut sina resultat. Det är en av Almedalens stora bidrag i samhällsdebatten.
Särintressena finns här och fyller sin funktion. Miljö, kommunikation, vård, hälsa, fastigheter och finans är några av ämnena. I år stod fastighetsrelaterade seminarier för 10%. Däremot var det inte mycket sjöfart i år. Även kyrkor och trossamfund finns representerade.
Statens egna myndigheter och verk finns här också. Av vilka skäl man man undra? Arbetsförmedlingen finns på plats med en stor lastbil. På vilket sätt löser man sin uppgift bättre genom att finnas här? Försvar och polis likaså. Budgetar som inte räcker till vad de borde kanske inte skulle sträckas till att inkludera Almedalen.
Vad vi kan läsa av är vilka PR byåer som är på väg upp och vilka som är på väg ned. En av dem som är på väg upp verkar vara Danska Ruud Pedersen. Utbrytare och nykomlingar fanns det även detta är. Prime är fortsatt Almedalens mest profilerade byrå.
I år skedde trist nog en incident mellan nynazister och Mona Sahlin, länk, länk. Vi får hoppas att nästa års upplaga blir förskonad från något sådant.
Nästa år är det supervecka eller superveckor, valår sätter alltid sin prägel på denna åsikternas Kiviks marknad.
