Det började med att yngre hoppade till den tidning där man fick till lägst pris och använda text TV. Nu är det är nätet som är informationskällan för dem som är födda 1970 och yngre. Nättidningar, siter och sociala medier presenterar nyheterna och bär allt mer reklambudskapen, länk. Det gör inte längre papperstidningen.
Kommentarer och fördjupningar läser man fortfarande i pappersform även om tekniken även här ändrar mönstren. Det viktigaste för medielandskapet är att konsumenten är beredd att betala för innehållet här. Så är det inte med nyheterna.
Tidningsföretagen ändrar trots detta inte affärsmodellerna. De fortsätter att producera tidningar som i allt väsentligt ser lika dana ut som för 10-15 år sedan. Än värre som ingen vill ha, vare sig annonsörer eller läsare. I stället ropar man på publicistiskt statligt omställningsstöd. Brösttoner som att ”annars hotas demokratin hörs”. Sanningen är en annan. Man är för lite förändringsbenägen och innovativ från medieföretagens sida. Dessutom verkar man inte se att ett paradigmskifte som detta kräver risktagande.
Det som kanske är mindre känt är att bilindustrin börjar få en parallell utveckling med mediedinosaurerna. Bilen har sedan minst mitten på 1900 talet var statussymbolen nummer ett. Bilindustrin har tjänat de pengar som är möjligt på denna trend.
Nu kommer en gerationsutmaning även för bilindustrin. Krisen är alltså inte bara konjunkturbetonad. Den yngre generationen ser inte bilen längre som en statussymbol. Det är inte ens en självklarhet att ta ett körkort. I stället får vi en allt starkare urbaniseringstrend bland yngre.
Centralt i städer är bilar i vägen. De är dyra att förvara. Nya modeller för att använda bilen går från att vara marginalföreteelser till att bli ”mainstream”. Ett sådant exempel är bilpoolerna. Bilar blir transportredskap med lägre status än avancerade mobiler och olika former av portabla datorer. Det skapar ytterligare marknad för billigare bilar från framförallt Korea och Kina.
Bilbolagsdirektörerna är i allt väsentligt tekniker, ingenjörer som kommer från en helt annan generationskultur. De verkar inte se trenden. Generationshotet mot den Europeeiska bilindustrin börjar bli tydligt,
I första läget är det mellanprisbilar utan tydlig identitet som berörs.
I ett längre perspektiv kommer dessa trender även att nå premiumsegementet.
Att bildirektörer ropar på stadsstöd för att lösa sina problem är vi vana vid. Frågan är bara vilka argument man kommer att använda denna gång?
Andra medier: SvD, Dagens Media, Dagens Industri, Affärsvärlden
