En avspänd statsminister i form av Fredrik Reinfeldt mötte framförallt de egna på Norrmalmstorg i Stockholm för sitt traditionella sommartal.
Samtliga partiledare håller nyförtiden sommartal. Ett valår som detta blir sommartalen mer uppmärksammade än vanligt.
Jan Björklund har funnit sitt mantra i valrörelsen; variationer på temat feminism utan socialism. Inte omöjligt att detta budskap är en vinnare.
Annie Lööf fokuserar på miljön, länk.Mindre fossila bränslen och en miljöbilspremie är förslagen i talet. Mer än talet fick hon uppmärksamhet genom Ulf Lundells sanslösa påhopp på henne, länk.
Göran Hägglunds sommartal och hans budskap hörs som vanligt nästan inte i mediebruset.
Gustav Fridolins sommartal hölls redan i juni så det är närmast glömt i media.
Stefan Löfven håller ett traditionellt socialdemokratiskt sommartal. Även han vänder sig till de egna.
Vänsterns Jonas Sjöstedt har kommit ut ur Gudrun Schymans medieskugga.
Jimmie Åkesson verkar förtjust över Reinfeldts tal om kostnaderna för flyktingarna, länk. Reinfeldt gör som Göran Persson och tar på sig statsmannakostymen. I Reinfeldts fall försöker han balansera mellan att tala om kostnader och vädja till medborgarnas goda vilja. Nu lägger Jimmy Åkesson om strategin. Samtidig ger sig den i socialdemokratins närstående Johan Westerholm nytt bränsle till debatten om kostnaderna för flyktingmottagning, 48 miljarder på 4 år i extra kostnader för migrationsverket, länk.
Talen denna sommar verkar mer fokusera på de egna och mindre vinna nya väljare, Möjligen med undantag för Jan Björklund. Definitivt också med undantag för Jimmie Åkesson. Han funderar nog mer om man kan tredubbla antalet väljare. För honom gäller det att skumma av missnöjet. För de etablerade partierna är det mobilisering av de egna kommer att avgöra valet.
När det gäller Sverigedemokraternas paradfråga kring asyl och flyktingarnas kostnader pågår en debatt i dagens samhälle. Notera dock Sverigedemokraternas försåtlighet. De blandar friskt samman invandring och flyktingar. Journalisten Gunnar Sandelin hävdar i en artikel i tidningen att Sveriges asylpolitik är extrem, länk, länk. Dessutom hävdar han att debattsektorn är begränsad i Sverige. Mothugg får han av Daniel Ahlsén i samma tidning, länk.
Frågan är vilka frågor som kommer att dominera debatten fram till valet? Ett tips är kostnaderna för flyktingsmottagningen och hur många det ska vara kommer att vara en av frågorna. Feminism med eller utan socialism en annan. Detta är överraskningarnas valrörelse. Aldrig förr har så många kaniner plockats upp ur trollerihattarna.
