Det börjar bli dags att summera lite av det som jag skrivit om kring personlig integritet och upphovsrätt under den senaste tiden. För min del är det tre begrepp som är centrala: intellektuell allemansrätt, Political Open Source Management (POSM) och den elektroniska offentlighetsprincipen. Begreppen fungerar var för sig, men ska för att komma till sin rätt ses i ett sammanhang.
Under de senaste åren har storebror, staten minskat det område som är den enskildes privata sfär. En av förklaringarna till att det har skett är en ren generationsfråga. Äldre ställs mot yngre.
Internet och att tillgodogöra sig de möjligheter som finns med denna virtuella värld är i liten utsträckning de äldres. De kan i många fall kan de inte ens förstå de grundläggande mekanismerna på nätet. Än mindre förstår man konsekvenserna av dessa mekanismer.
Tyvärr är en övervägande del av beslutsfattarna äldre de facto ”internetanalfabeter”. Därför skapas det utrymme för lagar som; FRA-lagen, IPRED lagen, teledatalagringslagen, polismetodlagen mm. Den äldre generationen har sin utgångpunkt i pappret och det som trycks på pappret. De förstår ofta inte internet.
McKinsey såg redan för 10 år sedan att de skedde förändringar i mediemönstret. Yngre var mera otrogna, mindre pappersbundna, medan de äldre var vanemänniskor och pappersbundna. Den utvecklingen har bara accelererat.
I stället för att kämpa defensivt måste vi få till stånd en offensiv traditionell liberal samhällsutveckling. Den tar sin utgångspunkt i ett förhållningssätt som är de yngres. I och för sig kommer demografin att förändras i takt med att de yngre blir äldre.
Utgångspunkten för den liberala offensiven måste vara att tydligare definiera den enskildes egna, fria privata rum dvs enskildes rättigheter. Det blir ett trendbrott i förhållande till dagens naggande på de dåligt definierade friheterna.
Här kommer det första centrala begreppet in för mig: den intellektuella allemansrätten, länk, vars grundstenar är:
-Att fritt kunna ta del av material och förfoga över det för privat bruk på internet.
Detta är allas rätt till information, kunskap, bildning och interaktivitet.
Här ligger möjligheten för den enskilde att välja att öka sin kunskap, välja att bilda sig. Genom internets konstruktion finns inga ekonomiska barriärer som gör att bildning blir omöjligt av ekonomiska skäl. Här blir den liberala likhetstanken omvandlad till verklighet. Det fria valet avgör vad du gör av den.
-Att fritt kunna röra sig i det virtuella rummet, internet och att inte riskera att vägras tillträde till det. Det är intellektuell och interaktiv rörelsefrihet.
-Att fritt kunna vara och verka i det virtuella rummet, att ha rätt till att inte ge sig tillkänna och att inte bli registrerad där av myndigheter. Detta är motsatsen till personnummer och forskande efter ip-nummer. Här är öppna surfzoner en viktig tillgång, nästan en sorts naturresurs.
-Rätten att få brevhemligheten, egentligen kommunikationshemligheten respekterad oberoende av om den utnyttjas elektroniskt eller på papper. Ett samtal, chattande eller mail mellan två eller flera parter ska ha rätten att förbli mellan dessa parter, utan att övervakas. Annars blir det som i länder som fått en ny militärdiktatur där ofta folksamlingar med två personer eller fler förbjuds. Friheten att få interagera med andra utan att staten lägger sig i är det centrala.
För att den enskilde fullt ut ska ha reella möjligheter till att kunna ta tillvara sina rättigheter krävs att det närmast skapas ett samhällskontrakt som bygger på transparens.
Här måste dagens beslutsfattande i mycket högre utsträckning än i dag bli offentligt och möjligt att granska. I dag är toppen på isberget offentligt, medan resten är i det närmaste hemligt. Det som sker i riksdagen, dess utskott, kommunernas och landstingens församlingar måste göras mycket mera tillgängligt. Det sker inte en gång för alla. Det är en fortlöpande process. Tillgängligheten ska ha sin bas elektroniskt och i att personligen kunna komma och lyssna och ta del av processerna.
För att skapa trovärdighet räcker det inte att det finns ett kontrakt om de formella processerna inom lagarnas och förordningarnas ramar. Det krävs också en vilja hos de politiska partierna att göra sig mer transparenta.
Under en lång följd av år har de som involveras i beslutsprocesserna inom de politiska partierna blivit allt färre. I dag är det en så liten grupp av befolkningen som involveras att processernas legitimitet allt mer kan ifrågasättas. Därför bör partierna självmant arbeta med transparensprocesser för att visa sympatisörer och hur processerna fortgår och utvecklas. Att öppna på dörrarna till partiarbetet är att öka förtroendet för politiken
Denna öppenhetsprocess har jag valt att kalla Political Open Source Management (POSM). Jag har utvecklat den i fyra postningar länk, länk, länk, länk.
Förvaltningen måste också starta en öppenhetsprocess. Det kallar jag för den elektroniska offentlighetsprincipen, länk, En debatt om denna har förts på HAX blogg i går till exempel, länk,
Kärnan är att pappret i dag är ett offentlighetshinder, medan det digitala formatet är offentlighetsfrämjande. Jag menar att det som i dag är offentligt i pappersform ska finnas tillgängligt elektroniskt därför att det är enklare och främjar transparens.
Naturligtvis finns det enligt mitt synsätt begränsningar i offentligheten som när en myndighet handlägger ett ärende som har att göra med känsliga personliga förhållanden. Då ska även fortsättningsvis sekretesslagen finnas. Det grundläggande problemet i dag är inte att för mycket material hos myndigheterna är tillgängligt utan det motsatta. Metoderna för att hålla det hemligt är genom att bara hålla det offentligt i pappersform, som kräver att man hoppar över flera hinder eller att man helt enkelt hemligstämplar i onödan.
Förverkligandet av dessa tre begrepp gör samhället öppnare, begripligare och möjligt att granska. Det förstärker också den enskildes rättigheter. Jag tror att det kan vara en fördel att föra samman detta i en integritetsbalk som Camilla Lindberg föreslagit, länk, länk.
Nu finns det två vägar till att förtydliga denna samhällsyn och visa att det finns möjligheter för en sådan samhällsutveckling. Jag har personligen tagit initiativ att dessa tankar ska förverkligas genom att skriva motioner till centerpartiets riksstämma i Örebro i maj, länk.
Jag är inte säker på att detta kommer att få tillräckligt genomslag tillräckligt snabbt.
Därför inbjuder jag människor som läser denna bloggpost att anmäla intresse eller att föreslå lämpliga medlemmar för att medverka till en öppenhets och integritetsutredning med internet som grund. Kom med förslag!
Utredningen ska leva som man lär och sträva efter maximal transparens.
Under tiden du funderar över detta kan man skriva under namninsamlingen om intellektuell allemansrätt här, länk. Tyvärr har servern som handhar namninsamlingen säckat ihop på grund av det stora intresset någon gång. Så om sidan inte är uppe försök igen!
Andra bloggar: Rick Falkvinge, Opassande, Anna Troberg, FarmorGun, Mark Klamberg, ledarbloggen, Badlands hyena,
Andra media: Svd,
