Ingvar Carlsson och hans tänkta efterträdare som inte blev det Mona Sahlin skriver i dag en debattartikel, länk.
Det fanns skäl varför Mona Sahlin inte efterträdde Carlsson. Emellan kom Göran Persson, som inte undertecknat artikeln. Så småningom blev hon efterträdare till Persson som ordförande i socialdemokraterna. Fortfarande ha hon inte efterträtt vare sig Carlsson eller Persson som statsminister och det finns skäl till det också.
Den bärande idén i artikeln är att upphöja pension till uppskjuten lön som en högsta sanning i socialdemokration. Problemet är bara är att socialdemokratin har aldrig tidigare i ord levt som om pension är uppskjuten lön.
ATP systemet som höll på att knäcka samhället ekonomiskt var en socialdemokratisk konstruktion. Idén var enkel. Senare generationer betalar för tidigare generationers pensioner. Om systemet ska fungera krävs att ett antal matematiska antaganden stämmer. Efter ett antal tiotal år gjorde de inte det. Då fanns det tre alternativ:
1. Fortsätta med ATP och Staten går bankrut.
2. Vänta till när ATP fonderna var tömda och att det inte bli några pensioner alls.
3. Att skapa ett nytt system som innebär att var och en i allt väsentligt tjänar in till sin egen pension.
Tursamt nog gjordes en uppgörelse mellan samtliga riksdagspartier för att rädda både samhällsekonomin och pensionerna. Den utgick från punkt 3. Det var något helt annat än när ATP infördes. Då var det hård politisk strid.
Pension är en sorts inkomstförsäkring och ingenting annat. Det vet både Ingvar Carlsson och Mona Sahlin. Pensionen eller utbetalningarna från inkomstförsäkringen är beroende avhur mycket som betalats in för en person och hur pengarna har förvaltats.
Förvaltningen sköts av AP fonder och försäkringsbolag. I ett sådant bolag satt Vanja Lundby-Wedin och sov när man beslutade om villkoren för vdn. Hennes sömn innebar att var och en av hennes medlemmar fick lite mindre i avtalspension än vad de skulle fått om hon var vaken.
Sedan kan de som inte tror på staten och parterna på arbetsmarknaden skapa andra försäkringslösningar, mer eller mindre formaliserade. En av de mera formaliserade är privata pensionsförsäkringar.
Samhället har ett övergripande behov att så många som möjligt ska ha incitament till att bidra till det gemensamma mest möjligt för var och en. Ett sådant incitament är att ingen ska behöva betala mer är 50% i skatt av vilken inkomst det må vara. Därför ska det vara lönsamt att stanna kvar i jobb efter det att man uppnått pensionsåldern. Dessutom ska det alltid vara mera lönsamt att leva på lön än vilken typ av försäkring vi än talar om. Arbetslinjen måste vara den övergripande i hela samhällsbygget.
Vad så gäller pensionärerna beskattas de för hårt i dag. Där har Sahlin och Carlsson rätt. Det får lösas genom att man justerar skatterna för pensionärerna. Det är en helt annan sak än de blå dunster som man i debattartikeln söker slå i Svenska folkets ögon.
Andra medier: Expressen,
Andra bloggar: Proffstyckarna