Värmdö kommun genomförde under 2007 en förändrad organisation. Arkitekter bakom den nya organisationen och hur den implementerades var den tidigare kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson, numera kallad Per Carl Jonas Nilsson och dåvarande kommundirektören Magnus Hedenfalk. Kritiken mot organisationen i sig var massiv. Dessutom var man kritisk till hur organisationen genomfördes.
Olika problem har identifierats av både politiker , tjänstemän och revisorer. En produktionsstyrelse infördes efter ett tag för att få politisk styrning och transparens över tjänsteproduktionen. Efter valet 2010 blev den uppdelad i flera. På det tekniska området har man redan tidigt helt avskaffat köp och säljorganisationen. Paradoxalt nog på det område där denna organisation lämpar sig bäst.
Den organisationsmodell som Värmdö kommun tillämpar har prövats på många håll. I de flesta fall under kortare tid och med negativa erfarenheter. Man har gått tillbaka till mera traditionella organisationsmodeller. Värmdö har hållit fast, trots att det inte fungerat bra.
En viktig framgångsfaktor i organisationsuppbyggnaden är människorna. Värmdö kommuns tjänstemän och politiker verkar vara dåligt lämpande för en köp-säljorganisation. Vad det beror på kan det vara intressant att spekulera i.
De flesta kommuner som äger aktiebolag har organiserat dessa i koncernmodeller. Värmdö kommun har avstått från detta. Med grumliga argument har kommunen också avvecklat sina fastighetsinnehav i bolagsform.
Slutsatsen är att Värmdö kommun är sämre organiserad och mindre effektiv än de flesta jämförbara kommuner. Organisationsuppbyggnaden skapar dubbelkommandon, oklarheter och svårstyrdhet och låg ekonomisk effektivitet. Till detta kommer att få förstår organisationen, länk. Ovanpå detta har Värmdö kommun inte avvecklat, sagt upp chefer som inte fungerat. De har befordrats snett uppåt.
Den sammantagna ekonomiska konsekvensen är stora merkostnader för organisationen. Den årliga merkostnaden är enligt initierade bedömare 25-40 miljoner kronor om året, motsvarande 25-35 öre på skatten, Pengar som skulle kunna användas i servicen eller för att sänka kommunalskatten.
Nu kan de flesta tycka att med denna insikt borde man snabbt göra något. Så är inte fallet. Man ska göra något, men senare meddelar kommunens politiska ledning. Senfärdigheten har under denna mandatperiod kommer att ha kostat skattebetalarna mellan 100-150 miljoner kronor.
Det är dags att agera nu.
