Låga räntor har frestat kommuner att låna pengar. I dag uppgår de samlade kommunala låneskulderna till 470 miljarder. det motsvarar enligt tidningen Dagens samhälle, länk 14% av BNP. Med räntor på 2-3% blir detta en kostnad för skattebetalarna på mellan 10-12 miljarder. Till detta kommer pensionsskulder på 240 miljarder kronor. Skulder på tillsammans hisnande 690 miljarder kronor.
Den största aktören på kommunernas lånemarknad är kommunernas (kommunernas och landstingskommunernas) eget Kommuninvest. Man har en marknadsandel på 44%. Vid utgången av 2013 hade Kommuninvest en utlåning på hela 208,6 miljarder 278 kommuner i med i denna sammanslutning. Självklart kan Kommuninvest ge mycket låga räntor till sina medlemmar kommunerna.
Det finns en baksida för skattebetalarna. Kommunerna ha investerat i bland annat stora event. och sportanläggningar med lånade medel. Verksamheterna som drivs i dessa anläggningar är inte kommunal kärnverksamhet. Det är skola och vård och omsorg. Exemplet med anläggningarna är bara ett. Det finns fler.
Kommuninvest är en ekonomisk förening. Varje kommun som går in i föreningen tar på sig ett solidariskt ansvar för att de andra kommunerna kan betala för sig. I princip har varje medlemskommun tagit på sig ett borgensansvar på 208 miljarder. Visserligen ska eventuella förluster fördelas mellan medlemmarna.
En intressant fråga är hur kommunerna redovisar detta borgensåtagande? De flesta redovisar det inte alls. Ett exempel är Värmdö kommun som tagit upp risken till noll. Det stämmer sjävklart inte.
I sammanhanget kan det vara värt at dra parallellen med den sk Sub prime marknaden i USA. Bolagen Fanny May och Freddie Mac stod för garantier till banker för låntagarnas räkning. USAs regering garanterade. Verksamheterna räknades som riskfria. Sedan 2008 är det ingen som tror att det är så. Under en period fick staten gå in med enorma belopp för att rädda dessa bolag.
Även Kommuninvest är förenat med risk. Med högre räntor ökar risken för medlemmarna exponentiellt. Med låneexpansion som ökar i förhållande till BNP ökar risken ytterligare.
Räntorna kan i ett riskscenario öka på den kommunala lånemarknaden till 40 miljarder, givet samma lånevolym. En fyrdubbling. Då kommer ett antal kommuner att ha svårt att betala sina räntor och borgen kanske måste infrias. Det finns således en risk, men om den talas det inte. Å andra sidan finns det fördelar. Kommunmarknadens lägsta låneräntor och generös kreditgivning är viktiga konkurrensfördelar. Det är bara om fördelarna som kommunerna berättar.
Det mest väsentliga är inte att måla fan på väggen. Däremot borde kommunerna tydligt redovisa vilket ansvar som ett medlemskap i Kommuninvest innebär och hur stor totalrisken är. Det borde vara en självklarhet gentemot kommuninnevånarna. Då blir det lättare att göra sina egna bedömningar. Genom att mörka detta fortsätter den riskabla kreditexplosionen bland kommunerna.
