Den franske socialistiske presidenten Francois Hollande höll presskonferens i dag. Den hölls av samme president som när han var presidentkandidat menade sig vara en ”vanlig” fransman. Den ”vanlige” presidenten ville inte svara på frågor om sitt ”vanliga” franska presidentprivatliv, länk, länk, länk, länk.
Någon på presskonferensen menade skämtsamt att det den ”vanlige” gjort var mindre glamoröst än företrädaren, president Sarkozy. Inte desto mindre gör de två ungefär samma sak. Moral och speciellt familjemoral bland franska presidenter menar man vara en privatsak. Granskningen däremot ska enligt de styrande ha tydliga gränser. Här skiljer sig den anglosaxiska synen på pressen från en latinska.
Den politik som Francois Hollande fört har inte rosat marknaden. Med marginalskatter på 75% och politik med socialistiska förtecken försökte Hollande få ordning på den stagnerade, närmast förlamade franska ekonomin. Privata företag fick pekpinnar från presidenten. Han menade sig vara mer kompetent att driva företag. I vart fall har han fört en utpressningsliknande politik mot företag som velat friställa personal eller lägga ned enheter.
Under den första delen av sin presidentperioden har inte medicinerna gjort patienten, den Franska nationen friskare. Tvärt om, nationen är inte inbillningssjuk. I stället är man Europas sjuke man.
I stället för skattehöjningar är det numera besparingar, skattesänkningar och det privata näringslivet som ska rädda Frankrike, enligt presidenten. I år ska det sparas 15 miljarder Euro. Innan 2017 ska besparingarna vara 50 miljarder Euro. Precis som sin lärofader, president Mitterand verkar Hollande tvingas vrida politiken 180 grader.
Frågan är bara om marknaden tror på president Hollande ? Om inte, väntar en finansoro av inte tidigare skådat slag inom Euro-området. Just nu väger det jämt mellan kris eller inte kris. Hollande kan misslyckas lika väl som han misslyckas. I höst lär vi få marknadens dom.
I sammanhanget är resultatet av EU parlamentsvalet viktigt. En framgång för de nationalistiskt populistiska partierna kan innebära omsvängningar i EU som sätter extra press på Frankrike.
Hösten 2014 riskerar att bli en rysare finansiellt. Huvudpersonen lär bli presidenten Hollande, om inte marknaden förlorar tålamodet med Frankrike dess för innan. De nödvändiga strukturella reformerna i Frankrike lyser fortfarande med sin frånvaro.
