Skatter väcker alltid känslor. En av de skatter som väckt mest känslor är fastighetsskatten. Inför valet 2006 gick kristdemokraterna ut och krävde ett avskaffande av fastighetsskatten. Man lyckades. I stället kom en kommunal fastighetsavgift.
Finanspolitiska rådets ordförande, professor John Hassler har i media argumenterat för att fastighetsskatten är en bra skatt, länk., länk Fastighetsskatten har bland annat en dämpande effekt på prisutvecklingen. Den ger heller inga inlåsningsffekter som reavinstskatter ger. Dessutom ger den stora intäkter till statskassan.
Enligt finanspolitiska rådet gav fastighetsskatten en intäkt 2007 till statskassan på 26 hela miljarder kronor. Med dagens taxeringsvärden och ett lika stort skatteuttag i procent hade skatten inbringat 31 miljarder. Den kommunala fastighetsavgiften för småhus gav skatteintäkter på 13 miljarder kronor 2012. Summan av fastighetsavgiften statliga skatter på lantbruk, hyres- och industrifastigheter var 28,7 miljarder 2012.
Om man jämför med USA är de Svenska skatterna på fastigheter 0,8% (för Sverige) av BNP jämfört med 3% (för USA).
En höjd fastighetsskatt skulle ge utrymme för att helt avskaffa den statliga inkomstskatten. Den statliga inkomstskatten gav 2012 45,1 miljarder i intäkter.
En skatteväxling bort från statliga inkomstskatter till skatt på fastigheter skulle ha mycket intressanta dynamiska effekter. För den genomsnittlige fastighetsägaren skulle det innebära att fastighetsskatten skulle öka till cirka 16.000 kronor om året mot dagens 7.112 kronor. Å andra sidan skulle som tjänar över 35.000 kronor per månad få sänkt skatt. De dynamiska effekterna av den sådan reform skulle vara betydande.
Nu verkar populismen bland politiker göra detta omöjligt, men för samhällets bästa skulle den här typen av skatteväxling vara mycket välgörande. De orimliga effekterna som den tidigare fastighetsskatten skapas skulle kunna elimineras, men en klok skattekonstruktion
