Att köra bil är en typ av ledarskap. Egentligen ett ganska komplext ledarskap för du ska hela tiden samverka med nya och okända. Till på köpet pågår detta kontinuerligt.
Att leda en folkrörelse som har trafiken och bilen som fokus är säkert inte lätt.
Trots detta måste man ställa sig frågan vad som pågår i folkrörelsen, Motormännen. Motormännen har enligt egna uppgifter ca 125.000 medlemmar i 37 lokalklubbar.
Föreningen har ett huvudkontor i Stockholm som leds av en vd vid namn Maria Spetz.
Sedan hon tillträdde har mycket hänt. Det mesta av det som hänt skapar frågetecken. I en intern klimatundersökning som publicerades ett år efter hennes tillträde visades på ett mycket stort missnöje med ”arbetsklimatet”.
Det pågår en chefs- och nyckelmedarkarusell där 4 jurister, en ekonomichef, en chefen för medlemsservice, en marknadschef och två vdar för det egna testcentret har försvunnit.
Folk som tvingats bort från sina befattningar i Motormännen vill helst inte tala. De är rädda.
Det man talar om är dock att ledarskapet inte fungerar. Ledarskapet är auktoritärt, kontrollerande och odemokratiskt. En folkrörelse måste ledas demokratiskt och tillitsfullt annars förlorar den sin trovärdighet.
Det verkar som om Motormännens ledarskap håller på att köra i diket
