Att facket brottas med sjunkande medlemstal är ett välkänt faktum som vi har tagit upp tidigare.
Jag läser att ett av förbunden SKTF (Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund) ska ha förbundsmöte i början av september i år. När jag går igenom handlingar och gör lite förfrågningar till förbundet får jag några intressanta informationer.
Man får inte vara aktiv längre än ett år efter man fyllt 67 år. Det innebär att man betalar en avgift till en organisation som ska tillvarata ens intressen, men själv har man förlorat sin möjlighet till inflytande eftersom man har en viss ålder och bara därför.
Den första invändningen är att man på SKFT inte är smart. Allt fler över 67 år kommer att arbeta, i formella anställningar och under andra former. Vi kommer att se en utveckling med människor som jobbar en bra bit över 70 år och de kommer att vara viktiga för samhället. Vi vet ju att de äldre blir fler och fler och friskare och friskare. Dessa människor måste kunna påverkar sitt fack. Dessa människor kommer att hitta ett fack som ger dem rättigheter.
En annan invändning är att det är åldersdiskriminering.
Fokus verkar ligga på unga och akademiskt utbildade. Man får tanken att förbundsledningen är rädd att dessa ska skrämmas bort av de äldre. Jag tror inte det. Jag tror att det ser ut precis tvärt om.
Fackliga organisationer som kritiserar arbetsgivare för allehanda former av diskriminering måste först sopa rent framför egen dörr. En facklig organisation måste för att vara trovärdig vara demokratisk. Det innebär att alla medlemmar oavsett ålder kan påverka och vara valbara till förtroendeuppdrag.
