Italien har kastats in i ett osäkert politiskt läge. Nyvalet skapade inget underlag för en regering. Beppe Grillo, ledaren för det populistiska partiet femklövern vill vare sig stödja Berlusconi eller vänstern, länk.
Marknaderna har redan svarat på valresultatet genom att hissa räntorna till nya rekordnivåer. Den Italienska staten fick betala 4,83 procent för att få låna 6,5 miljarder Euro på 10 år, länk, i början av veckan. Det är de högsta räntorna sedan i oktober förra året. Även de 4 åriga statslånen steg kraftigt och man fick betala 3,59% jämfört med 2,94% den 30 januari i år. Fortfarande ligger de 10 åriga räntorna en bit under de kritiska nivåerna från i somras på 6,5%. Samtidigt krävs det ganska lite för att de återigen ska nå dessa nivåer.
Premiärminister Mario Monti är en av valets stora förlorare. En av förklaringarna till detta är paradoxalt stödet från Angela Merkel, länk. Den som trodde att Eurokrisen är över har dragit felaktiga slutsatser. Med ett Cypern som närmar sig statsbankrutt och en fördjupad kris i Spanien ser läget mörkt ut.
Vad som oroar med Italien är att man funderar över om den Italienska statsskulden är möjlig att betala. Beppe Grillo menar att Italien är på väg in i en djup politisk kris. Den kommer enligt honom att följas av en kollaps inom 6 månader. Då kan det krävas skuldnedskrivningar, enligt honom. Grillo själv verkar inte har något emot att fördjupa krisen genom att inte medverka till att skapa stabilitet. Den Italienska statsskulden uppgår till 2 007 miljarder Euro, länk. Utan strukturella reformer i Italien är man riktigt illa ute. Med ett politiskt dödläge lär det inte bli några nödvändiga reformer. Kanske bara väntan på ett nyval.
Problemet är inte ett i Eurozoen. Det är flera. Med de stora länderna Frankrike, Italien och Spanien i djup kris kommer det att ge effekter på Euron. En NordEuro och en SydEuro rycker allt närmare.
