11222017Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

Rapport från Värmdös riksdag

Hänt i Värmdö

Värmdö kommuns riksdag, kommunfullmäktige sammanträdde i veckan. Den stora debatten på mötet gällde en motion av Henrik Paulsen. Han ville att kommunen skulle inrätta en skolkommission. Idén var att man skulle hitta en gemensam plattform för att utveckla Värmdö skolor. Man skulle samla att kloka hjärnor för att ändra den negativa trenden. Samtliga partier skulle vara med för att skapa en långsiktigt hållbar plattform. Elever, lärare och forskning skulle släppas in. Att Värmdö kommun har en skola som är i kris är välkänt, länk, vilket meningarna skrivit om vid flera tillfällen. Förebilden till kommissionen var hämtad från framgångsrika skolkommuner och från skolforskare. Det var inte bara ett hugskott från herr Paulsen själv.

Ett långt anförande blev inledningen till en lång debatt. Ett par viktiga sakupplysningar kom Paulsen med. En av dem är att andelen elever som får godkänt i alla ämnen minskar. 2011 var siffran 82%. 2012 halkar man under 80% och nu är det bara 79,4% som går ut Värmdö skolor med fullständiga betyg. Detta är självklart ett underbetyg just till Värmdö skolor. Att sedan meritvärdena på Värmdös elever sjunkit ytterligare en hel poäng borde oroa.

Först upp att bemöta herr Paulsens anförande och förslag var Malin Bellander, vice ordförande i utbildningsstyrelsen. Hon verkade ha hämtat koreografi och scenanvisningar från Pippi Långstrumps ärkefiende Prusiluskan och satt detta i byråkrats kropp. För på något annat sätt kan man inte tolka hennes utbrott om att ingen får kalla barn för barn när de börjat förstaklass. De ska nämligen enligt Bellander kallas elever och inget annat.

Så nu föräldrar är det dags att ändra tilltal! Det är inte längre tillåtet att säga: Hur har du haft det i skolan. mitt barn. Rätt fråga är enligt Malin Bellander: Hur har du haft det i skolan, min elev. Vidare bör man i ett samtal om sina barn inte säga, givet att detta går i första klass: Jag fick mitt första barn sent, när jag var 39 år. Enligt Bellander bör man formulera sig: Jag fick min första elev när jag var 39 år.

Malin Bellander malde på, utifrån ett perspektiv av att veta bättre. Hon menade också att förändringar i skolan tar tid. 15 år innan man ser resultaten. Man undrar i sitt stilla sinne var denna siffra kommer ifrån. Den har i vart fall ingen vetenskaplig förankring. Trams, hade Calle Lidbom sagt. Om det nu vore så, varför är man då politiker? Det spelar inge roll vad man gör resultat går inte att mäta. Självklart ger åtgärder inom skolan omedelbar effekt. De fulla effekterna kan däremot ta längre tid.

Karn Aaseby gjorde debut som skoldebattör för socialdemokraterna. Efter en trevande start blommade nu hon ut som retoriker och var väl värd att lyssna på. Hennes argument var väl fundamenterade. Inte minst hade hon en lyssnande approach, vilket majoriteten inte hade.

Ordföranden i utbildningsstyrelsen, Max ”Lemuren” Ljungberg gick också upp i talarstolen. Huvudlinjen var: att så illa är det inte. Om och det var illa skulle inte kommunen lösa det utan staten. När det gällde frågan om skokommissionen sprang han inte precis till skogs för att finna ledning. Han menade inte att man ”skulle lyssna på varenda kotte”. Huruvida det var dito gran eller tall som avsågs framgick inte. Personligen skulle jag hellre lyssna till professor David Ingvar och hans förslag till att förbättra Värmdö skolor än att utsättas för Max Ljungbergs förslag, kotte eller je.

Som väntat blev resultatet ingen skolkommission. Nu har majoriteten markerat att man helt själv vill ta ansvar för skolan. Man vill inte ha ett delat ansvar. Då får man också ta konsekvenserna av detta. Man får skörda framgångarna och stå ensam till svars för misslyckandena.

 

Vad händer nu?

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Lämna en kommentar